Shiva o Vittra

Långfredagen:
Fem minuter innan jag och Miamaria skulle köra till träningen (vi skulle rasta dem på Hovdala först) så blev träningen avblåst... Kändes lite snopet då man verkligen var i startgroparna. Men Mia och jag körde till Hovdala ändå och rastade hundarna tillsammans. Snön och regnet öste ner omväxlande och det var ju inget mysigt väder att vara ute i men vägarna är okey än så länge. Men det blir kanske värre ikväll ändå?

Sen körde Mia och Viggo hem och jag tog mina doggisar och körde på ett annat ställe på Hovdala och tränade lite linjetag, klockan och ett mindre sök. Det är svårt att träna två hundar på samma moment när de kommit så olika långt. Det är lätt att glömma att Vittra bara är ett år. Jag la ut ett linjetag med fem dummies när hundarna satt i bilen och såg på. Tänkte att det skulle vara tillräcklig retning för Vittra men det var det givetvis inte. Efter två misslyckade försök fick jag gå ut och lyfta på tre av dem så hon såg ordentligt. Då funkade det igen! Dumt av mig så klart! De två längst ut fick Shiva ta. Sen tränade jag klockan med Vittra. Återigen så skyndade jag på för fort för henne och la ut både höger, vänster och ut samtidigt. Den bakom henne fick givetvis mest uppmärksamhet då jag dessutom dumt nog la ut den sist. *suckar*  Jag fick tänka om och la den först och de andra två efter. Då klarade hon av att släppa den. Men ut-tecknet är helt klart roligast. Då tindrar verkligen hennes ögon *ler* Det är som om hon tänker "ja visst ja´ - den kuliga" .

Sen fick Shiva komma ut och göra ett mindre sök - mest för att hon skulle få använda huvudet lite. Hon skall ju träna riktigt på söndag. Så avslutade jag med ett sök med Vittra.

Naturen är verkligen ur led för vitsipporna blommar för fullt i skogen. Försökte få det på kort men det syns knappt. Efter det körde vi hem och faktiskt så hoppade jag över fikan i skogen. Det var rätt gott å få av sig sina blöta kläder och ta en kopp cappuccino ur termosen hemma i värmen istället :-) Det ser ut som vi tränat vattenapportering idag oxå men så är icke fallet. Men Vittra plaskar ju i varje vattenpöl hon ser. Mia är inte van vid det så hon kan inte låta bli att skratta åt henne varje gång.



 Hundarna trampar nästan ner vitsipporna men visst ser det ändå lovande ut... Blommorna vet att det snart är vår även om inte vädergudarna fattat det. På tal om gud och religion. Lindström är inte mer "påskig" än han var "julig"

Idag var det söndag igen! Min favoritdag. Hjärtasjöbaden och solsken kan inte bli mer än bra. Cecilia och Nolte var på plats igen efter semestern och hon hade vilt med sig som vi använde vid markeringsarbetet. Dubbla markeringar i linje med olika avstånd började vi med. Vi använde apportkastare för att träna stadgan och för att efterlikna riktig jakt. Shiva taggades givetvis av både viltet och skotten. Men hon apporterade som hon skulle. Dock låter hon för mycket i passiviteten som vanligt när det skjuts. Men jag slapp gå iväg med henne för att hon skulle varva ner denna gången.


Full fart iväg till fåglarna


Olli på väg in med en fågel men matte Ingegerd verkar inte vilja ha den?


Nolte under fot


Hur gör man för att få den kontakten?


Annalena och Ingegerd som figuranter borta vid "vår hasselbuske"


Närbild på damerna

Cecilia och jag hade pratat om Shivas och mitt problem med avlämningar vid vatten så hon och Ingegerd specialsynade våra avlämningar även vid markeringsarbetet. Vi konstaterade att jag hukar mig rätt mycket över Shiva, men att hon inte verkar så värst "tryckt" av det iaf. Vi spekulerade fram och tillbaka om det skulle vara någon nytta med att låta henne lämna av sittandes fot men vi kom fram till att det skulle nog mer störa och ställa till det för henne. Hon lämnar ju av glatt och villigt och söker efter min hand för att lämna fåglarna eller dummyn.

Olli, Scilla och Nolte använde oxå fåglarna vid markeringsarbetet. Inga problem alls och vi gjorde även lite linjetag och dirigeringar med fåglarna. Barbro och Julia la ut ett sök tillsammans med Barbros väninna (glömt namnet på henne oxå tyvärr) och hennes gula labbe med dummiesar istället för att använda fåglarna. Fia och Sixten kom inte förrän lite senare idag då de varit på Bhkl i Osby först. Sen gick några iväg och gjorde närsök med nedgrävda tennisbollar (bokstavligen) och jag fortsatte med några linjetag med fåglarna. Shiva är fortfarande lite osäker på mina tecken.


Olli uppbunden medan matte kastar fåglar till oss andra.


Den nya gästande hunden med matte

Sen var det fika. Vi planerade fortsättningen under kaffepausen. Jag har ju som sagt stora problem vid vattnet och alla blev engagerade i att försöka komma fram till någon lösning. Vi bestämde även att filma övningen för att kanske ytterligare få klarhet i vad som händer.  (det blev inget ljud Annalena så du behöver inte vara orolig  ;-) Som vanligt höll jag på att säga så skedde inte det vid övningen som jag förväntade mig skulle hända. *ler* Shiva brukar ju inte lägga ner fågeln/ dummyn vid vattenkanten och skaka sig utan brukar komma fram riktigt till mig och där lägga ner fågeln vid mina fötter. På provet i Lärkesholm i höstas sprang hon ju med bägge fåglarna ca 100 - 150 meter upp för en hög backe eller ås utan att skaka sig men ändå lägga ner fåglarna strax framför mig.

Men idag då hon bara behövde gå med dummyn ca 10 meter så la hon den direkt när hon kom upp, jag skällde på henne och hon plockar upp den och lämnar i hand. Träningskompisarna skällde på mig och jag fick bakläxa. Övningen gjordes om och scenariet upprepades. Jag kunde inte låta bli att visa mitt missnöje denna gången heller men det var kanske någon mindre argt iaf. Bakläxa igen... Så svårt att ändra på invant beteende. Det gäller inte bara hundar... Tredje gången så gick jag nästan ända ner till vattenkanten - å fick den i handen! Hej å hå!!!



Annalena förbjöd mig å det bestämdaste att träna detta på egen hand utan bara tillsammans med dem *ler* Jag fattar - och lyder *bugar mig djupt*. Jag kunde givetvis inte låta bli att göra ett par vattenmarkeringar till efter ett tag och jag fick dem i hand direkt vid vattenkanten. Vi får fortsätta där nästa gång och försöka nöta in det och kanske öka avståndet något efter hand.


Shiva poserar

Barbro gjorde några vattenmarkeringar och efter det gick vi bort till sökrutorna som Ingegerd och jag la ut innan vi började träningen. Shiva fick hämta in fem dummies i ett sträck och hon hittade de små som var lite klurigt utlagda (och upphängda) innan hon hittade de större.


Shiva på väg in i full karriär


Julia fick fortsätta i samma ruta då hon skulle träna på att gå ut på djupet i rutan. Hon ville inte riktigt göra det så Barbro fick gå ut lite i rutan för att stötta henne. Sista dummyn Julia tog in var ett mycket vackert arbete. Julia fick vittring på en dummy som hamnat djupt ner i en hög med granris och som var rätt besvärlig att få tag i men hon kämpade på och var väldigt focuserad. Snyggt jobbat.


Barbro och Julia in action

Shiva tog in de återstående och sen la jag ut dem igen till de andra. Sen var det dags för den gästande gula labben att söka på andra sidan stigen. Matte sa att de var helt noviser på detta med det gällde sannerligen inte hennes hund *ler* Hon hade ett mycket självständigt sök, både djupt och brett och det var full fart både på vägen ut och in. Inga avlämningsproblem hade de heller! Det kan absolut inte vara första gången som hon jobbar i skogen. Hon tog in 6-7 på raken tror jag och det gick fort som bara den. Däremot sa matte att de inte hade någon viltvana alls och att hon dessutom själv  tyckte fåglarna var rätt oaptitliga att ta i. Men hon skulle ordna handskar som hon kunde ta vilt med i framtiden. Jag tror faktiskt inte hunden kommer få problem med fåglar då hon hade så mycket arbetsglädje och verkade vara helt utan "hang-ups" i själva apporteringsarbetet i övrigt.



Även den sökrutan las ut igen och därefter kom de övriga ut i rutan efter att ha gjort flera lyckade vattendirigeringar under tiden vi hade gjort våra sök.


Ingegerd spanar efter Olli när han jobbar


Julia i hundtäcke och Scilla i mattes fleeceväst!

Så var även denna söndag till ända. Nästa helg är det Påsk - men  givetvis syns vi på söndag! *ler*

Dagens Lindström:

Idag gick vi vår runda på Hovdala igen. Det är tusan vad det blåser alltid. *brr* Jag har haft dåligt samvete för lilla Vittra nu när hon har löpt då det inte blivit några ordentliga träningar. Varken i Saxtorp eller i Pärup. Men idag var vi på "hemma-träning" iaf. Efter rundan la jag tre gånger tre linjetag till henne. Gick hur bra som helst. Den tredje, längst bort, var hon osäker på varje gång men när hon kommit en bit så såg hon ju den och fick full fart på sig igen. Inget bytade eller tjuvstartande heller. *glad*

Sen gjorde vi lite klockan-övningar. Höger, vänster och så provade vi även ut-tecknet. Hon fixade det galant oxå. Det var inte så långa avstånd och ut-övningen fanns det bara den apporten att gå på men ändå. Hon fattar att vi skall samarbeta - det märks tydligt! Trodde att löpningen skulle vara över till helgen men hon blöder rätt mycket fortfarande. Så vi får väl avvakta att träffa gossar till i slutet på nästa vecka istället.

Jag har anmält Vittra på en lydnadskurs igen. Den börjar i april och mitt enda mål där är att hon skall kunna gå ett perfekt fot. *ler* Jag har gett kursledaren det i uppdrag - att lära mej att lära Vittra. Å hon antog utmaningen. Vi får väl se hur det går ;-)

Kort från igår då vi faktiskt hann se solen!



Dagens Lindström:

Idag var det söndagsträning vid Hjärtasjön igen. Trots "stormen" igår och i natt slapp vi såga ner träd för att komma fram denna gång. Det var nog inte lika mycket kraft i vinden denna gången. De hade dessutom tagit bort "vårt" träd från vägrenen sen sist och där låg bara lite grenar kvar.

Idag var vi många fler än i söndags. Annalena och Scilla kom då Scilla hade löpt färdigt och hon (Scilla alltså) var verkligen på hugget. Man kunde inte låta bli att småle när hon fick apportera första dummyn. Grästuvorna stod som ett regn bakom henne och jag har nog aldrig sett henne så laddad innan - å hon är alltid ett krutpaket! Även Ann-Kristin och hennes Sheeva (en riktigt mörk goldentik) var på plats samt en kvinna till som jag tyvärr glömt namnet på. Jag är hemsk på namn...*suckar* Hon hade en ung goldengosse på drygt året och en äldre goldentik. Sen var givetvis den vanliga kärntruppen där med Fia och Sixten, Ingegerd och Olli, Barbro och Julia och givetvis jag och Shiva. Cecilia och Nolte var fortfarande "i utomlands".

Vi började med en nästan identisk träning som förra söndagen, men då var vi ju bara fyra hundar. En markering på ängen och dirigeringar åt 6 olika håll i olika svårighetsgrader. Hur vi la upp det fick vi själva bestämma efter svårighetsgrad. Där var ett linjetag som nästan gick förbi där markeringarna var och en snett bredvid. De andra låg höger eller vänster om markeringen eller bakom oss. Den stora förändringen idag var att vi använde skott. En apportkastare markerade de första kasten och det var bra laddning i de skotten må jag säga. Det lät väldigt likt en vanlig hagelbössa. Glad jag slapp känna den rekylen i handleden. Skotten gjorde att det blev stor skillnad för Shiva. Hon blir så in-i-hoppsan taggad att man mister lite av kontakten med henne samt att hon blir pipig och orolig. Jag försökte dämpa det genom att inte låta Shiva se alla markeringarna samt att jag skickade henne på lite linjetag oftare än jag skulle ha gjort annars för att få ner henne lite i varv och jobba av sig lite stress. Jag fick även  gå iväg en liten runda med henne efter ett tag för att minska stressen. Hon jobbar dock på lika bra men var om möjligt än mer svår på att få stopp på när hon gick ur linjen på linjetaget. Jag märkte även att hon blev väldigt orolig i munnen vid avlämningarna och hon klarade nästan inte att sitta och hålla kvar dummyn i munnen. Det krävdes en del övertalning för att få henne att bli fokuserad och tagga ner. Trist att hon blir så för några ynka skott. :-(

Annars så var det en riktigt rolig övning. Det var många hundar och flera jobbade samtidigt på olika linjetag och dirigeringar. Det ser ibland lite halvkaotiskt med alla hundar huller om buller men hundarna vet precis vad de skall göra och funkar bra ihop.

Shiva fick "göra om" linjetaget som vi gjorde några gånger i söndags. Den gick genom en öppning i en stengärdsgård ner över en annan äng mot en liten sjö eller damm (syns på bilden ovan) och hon går av linjen igen på exakt samma ställe som sist. Jag fick gå närmare och skicka igen. När hon väl lyckades kunde jag skicka på betydligt längre avstånd nästa gång. Å ännu längre tredje gången. Vad skall jag lära mig av detta? Carina Carina... alltid synliga dirigeringar i detta stadiet. När skall jag fatta? Åt de tre andra "öarna" som jag skickade mot fungerade det bättre men de var då på betydligt närmare håll. Korta linjetag fungerar alltså dolda och på det ena hade dessutom Shiva sett att jag la ut dummiesar. Men hon skall alltid se! Kom detta ihåg!

Tillslut blev stackars Fia avlöst från markeringskastningarna och fick låta Sixten jobba. Här kommer en stilstudie i deras arbete.

Full fart iväg



Shiva fick därefter göra några markeringar till och hon löste dessa kanonbra idag. Även den första markeringen som var efter mycket kludder på linjetaget. Hon visade redan i blicken att hon visste precis var den var trots att jag trodde hon hade glömt. Hon hoppade till och med över att titta på mig som hon lagt sig till med senaste månaderna och jag tyckte även att hon fattade vad kommandot "markera" betydde. Det var första gången jag anade att hon förstod vad jag menade! Glad för dessa framsteg.



Sen var det dags för fika tyckte både jag och Barbro. Jag var riktigt sugen på kaffe och mina äggmackor. Shiva hade dagen till ära fått med sig plättar och det var hon inte svårövertalad till att äta. Det hade börjat duggregna lite väl mycket så vi gick ner till den vackra fikaplatsen som troligen var gjord av en gammal stengrund av ett hus eller jordkällare eller liknande. Där var till och med en eldstad där inne...






Scilla klarar av att balansera på den smala brädan - allt för att få vara med



Bakom Olli syns sjön och man längtar ju till sommaren - eller iaf våren då man kan börja med vattenträningen ordentligt. Mitt mål i sommar är att lösa knuten som Shiva och jag har vid avlämningarna vid vattnet. Jag får väl ge mig ner i sjön själv och se om jag kan få bukt med det. Om vi löser det kan det bli aktuellt att starta henne igen. Annars är det ju inte lönt. Men jag ser även fram emot helgen 31/5-1/6 då vi skall vara här en hel helg. 



Efter fikan så la vi ut två stora sök med 20 dummies i varje. Söken låg på var sin sida av en grusväg och det ena var djupt och rätt smalt och det andra var brett och kort. Vi skickade hundarna på vilken sida vi ville och vi lät även hundarna jobba tillsammans. Som mest såg jag fem hundar ute samtidigt. Alla sökte koncentrerat trots sina hundkompisar vid sidan om. Det var fantastiskt att se!!! Två hundar i ena söket och tre hundar i det andra. Jag tror inte att det skulle fungerat med många andra rasgrupper? Alla hundarna hade ju dessutom inte ens träffats tidigare. Men inte ett gruff och inte en tendens att försöka stjäla något ur munnen på varandra utan alla fortsatte jobba. Det var bara den väldigt unga hanen som blev lite tikintresserad någon enstaka gång men det var aldrig någon fara för något gruff. Tyvärr hade jag inte kameran med ut i söket då det regnade lite för mycket. Men jag hade gärna haft det på film annars... De var goda ras representanter för retrievrarna. Flattar, labbar och golden. Både tikar och hanar om vartannat. Vackert så! 

Sen skulle de andra göra en walk-up nere på ängen men jag kände mig lite i tidsnöd då jag hade Vittra själv hemma så jag tackade för mig och för idag. Jag håller med Fia när hon stod och filosoferade... Gud så mycket vi har lärt oss senaste halvåret och vad hundarna har utvecklats. Kan inte göra annat än att hålla med!

Vi syns nästa söndag!

Dagens Lindströmmare:

Idag var det söndagsträning igen. Vi skulle vara vid Hjärtasjöbaden utanför Lönsboda och jag var först på plats som vanligt. Men jag kom bara in en bit på vägen som leder dit... Efter några hundra meter in på vägen ligger det en gran tvärs över vägen. Inte så stor men dock. Troligen för stor för att man skulle klara av att dra den från vägen även om man var flera stycken.



Det var bara att hålla tungan rätt i mun och försöka backa bak den slingriga smala vägen tills jag kunde vända och stoppa de andra. Nästa på plats var Barbro och Julia. Hon hade telefon nr till Fia som bor närmast. Skulle vi träna någon annanstans eller skulle vi försöka få bort trädet? Att inte träna alls fanns det inga tankar på. Då trädet inte var så speciellt stort kom vi fram till att vi skulle försöka såga av det. Fia skulle försöka ordna en motorsåg om någon kunde såga. Jag har bara en eldriven motorsåg hemma men tänkte att det kunde väl inte vara så stor skillnad så jag tog på mig att såga.


Snart var både Ingegerd och Fia med motorsågen på plats.


Vart skall vi ta av den tro?

Svårast var väl att få igång den. Jag fick dra ett otal gånger innan den hostade till och Fia fick hjälpa till att stå på den så den höll sig stilla under tiden. Tur att inga skogsarbetare såg oss ;-) Men skam den som ger sig.


Sveaskog hörde av sig senare och erbjöd jobb ;-)

Själva sågningen var lätt som en plätt och med gemensamma krafter så lyckades vi dra trädet åt sidan.






Fia passade på att träna armstyrkan när hon försökte flytta rot och nedersta stammen åt andra sidan. Så var första hindret forcerat och vi kunde köra förbi och hoppades att där inte låg fler träd ivägen (vilket det inte gjorde)




Så kunde vi börja vår träning tills slut. Visst är vi ett energiskt gäng tanter? Det finns inga hinder när man skall ut i skogen och träna med hundarna. Varken väder eller fallna träd stoppar oss. *fnissar*

Vi var bara fyra stycken på träningen idag men det blev desto effektivare kändes det som. Jag hade glömt att Cecilia var "i utomlands" som Leffe Larsson brukar uttrycka sig (Kan rekommendera hans blogg förresten http://www.lifeofleif.com/indexx.html ) och hon kommer säkert undra vad det var för flummigt telefonsvararmeddelande ang träd och ev motorsågar när hon kommer hem ;-)



Vi började med att träna på det som Shiva sprack helt på i söndags. Att titta på en markering men skickas på en dirigering någon annanstans för att till sist få hämta hem markeringen. Vi kastade en enkelmarkering och sedan hade vi fyra öar med dummies som låg i lite olika svårighetsgrader. Enklast var nog rakt bak i helt motsatt riktning och sen fanns en "ö" rakt åt höger och den svåraste var snett åt vänster i förhållande till markeringen.


Shiva på väg in

Shiva fick ta dirigeringarna rakt bak för att det skulle bli så tydligt som möjligt för henne och hon spikade dem mycket bra. Jag hade henne lös i princip hela dagen idag och hon knallade vid en markering som hon inte skulle ta. Jag fick dock stopp på henne efter ett par meter - men ändå... Hon borde inte göra så enkla fel vid 4 år. Men fortsättningsvis när hon skulle gå på varje markering så stannade hon efter ett par meter som om jag hade rutit igen på henne. Varje gång fick jag säga apport till henne en gång till för att hon skulle våga springa vidare. Hon är vek och min röst är väl för hård är väl bara att konstatera. Men det verkar ju inte som hon riktigt förstår varför jag blir arg när hon knallar...? Vi för väl se om hon löser upp den knuten själv tills nästa gång.


Sixten lämnar av. Se så snyggt han "bjuder upp" dummyn.

Sen kastade vi dubbelmarkeringar till varandra. Inte en åt var sida som man oftast gör utan i samma linje, men med olika avstånd. Svårt att kasta så rakt som möjligt men mycket nyttig övning för hundarna. Shiva är inte jätteduktig på avståndsbedömning. Hon börjar ofta leta flera meter innan nerslagsplatsen. Men dessa markeringar löste hon hyfsat. Den bakersta var dock lite jobbigare - det märktes. Sixten är nog den vassaste markör jag sett - det är alltid rakt på sak och han har dessutom väldigt snabba upptag.



Olli är inte så mycket sämre han heller. Jag älskar att se en golden jobba. Det ser "softare" ut, eller hur jag skall uttrycka det, när de jobbar men man skall inte vilseledas att det är mindre effektivt. Olli är en effektiv och väldigt "förig" golden hane som har åldern och charmen på sin sida.


Lika snabba upptag har han.

Därefter skickade vi hundarna på det som fanns kvar i dirigeringsöarna. Jag gick lite närmare än de andra med Shiva då hon inte sett dem läggas ut och hon går rätt hyfsat på linje 15 meter ut ungefär...sen börjar hon söka. Jag fick kalla in henne en gång och gå ytterligare lite närmare. Samma sak igen men efter några stoppsignaler (som satt sådär) och "ut" kommandon så kom hon rätt till slut. Jag tänkte först avsluta det sådär men som tur var stoppade Fia det och sa att jag skulle skicka henne dit en gång till nu när hon visste att det fanns dummies där. Jag ökade avståndet betydligt och skickade henne igen. Hon gick spikrakt och matte blev så glad så glad. Man ser riktigt att Shiva oxå blir glad när hon förstår uppgiften och att jag är nöjd med henne.

Barbros Julia är bara två år men redan en mycket duktig markör. Det som strulade lite idag på markeringarna och dirigeringarna var hennes avlämningar. Hon bar ofta dummiesarna som cigarrer i munnen och ville inte riktigt lämna dem i hand.



Barbro sa att hon kommer fortsätta att träna avlämningarna hemma, inomhus. Jag tycker oxå att det är viktigt att hålla isär de bitarna för hunden kan ju göra ett perfekt jobb hela vägen men missa avlämningsbiten å då är det ju synd om man blir sur och irriterad för den sista biten utan att berömma det andra arbetet.

Sen var det fika... Olli skötte inte riktigt sin uppgift och höll fikatiden så min mage sa ifrån innan hans. Han började iofs passa sin ryggsäck tidigt på förmiddagen så ingen skulle sno hans fika ;-)






Nästan alltid när jag har kameran framme så är det Olli som suger min blick.. När jag kollar korten efteråt så är det alltid flest (och bäst *ler*) kort på Olli :-) Ni andra får ursäkta lite ;-) Men gula hundar gör sig bättre på kort än svarta. Dessutom flirtar han med kameran. Får kanske bli en gul nästa gång. Är faktiskt lite sugen på en golden efter att ha sett alla fina golden på träningarna.

Men även Sixten fastnar ju ibland...



Är det någon som uppmärksammar att alla i "meritjägar-klanen" har speciella handskar så är detta helt riktigt. Det är Barbro som har hittat dessa excellenta handskar med vit "handflata" som gör att dirigeringstecknen syns mycket bättre på långt håll.



Så nu kan hundarna inte skylla på något längre att de inte ser eller så... ;-) Det börjar så smått även bli inne att ha orangea jackor så vi andra får väl hänga med snart vi oxå *ler*


Barbro syns betydligt bättre i denna än i den hon brukar ha. Mycket smart även i hundträningssammanhang.

Efter fikat gick vi ner i en granskog och la ut två sökrutor som avslutning. Vi gjorde dem rätt smala och djupa då Barbro ville träna att Julia skulle gå på djupet. Vi skickade omväxlande i rutorna och två hundar jobbade samtidigt i de olika rutorna utan problem.


Olli på väg in.

Sen var det dags att åka hem. Men det är underbara omgivningar vi tränar i och vi skall ha ett litet internat där i maj och träna både lördag och söndag. Det ser vi fram emot.

Det syns inte i bild här men till vänster ligger sjön som vi skall träna vatten i till våren.

Tack för idag tjejer!


Dagens Lindström:

Tredje dagen gillt eller vad säger man? Det känns som jag bara har tränat hund hela helgen - vilket jag nästan har oxå. Fredagskväll, lördagmiddag och nästan halvdag idag, söndag. Jag har blivit lite träningsberoende tror jag. Men jag är nästan lite förälskad i mina träningsgäng känns det som. Det är så roligt att träffa glada och entusiastiska personer som "offrar" sina helger på sina hundar och träningskompisar. Man gnäller lite ibland att Sveriges hundar är sysslolösa och har tråkigt men det gäller sannerligen inte alla. Idag såg jag bara glada och aktiva hundar. Och träningskompisarna hjälps åt att kasta och lägga ut dummies så att alla får lite service.

Idag var vi i Starsholma och äntrade platsen där allt gick fel för några veckor sedan. Den gången var där en löptik med men löpet är över så nu var bortförklaringarna borta. Men det är något magiskt eller märkligt med de två ängarna där vi var. Ingenting fungerade riktigt som förväntat även om det var betydligt bättre än sist. Övningarna lades upp på samma vis som förra gången. Tre dirigeringar/linjetag, långa markeringar över en stor äng och ett sök som ligger både på en äng och på en liten kulle med smågranar och större stenar. Vi började med linjetagen. Jag var snabbt på det klara att vi inte skulle ta några dolda linjetag. Vi skulle ta det kortare av dem, dessutom gå närmare än de andra och Shiva skulle tydligt se var apporterna las. Nåväl - så långt var det väl rätt tänkt. Vi var ovanligt mycket hundar idag då två nygamla förare kom med tre hundar. Tre golden roligt nog! Sammanlagt var vi 8 arbetande hundar och senare kom en vilande åskådare. Det blev väldigt mycket hundar som sprang kors och tvärs över fältet till sina linjetag på tre olika ställen så efter 4-5 hundar kände jag bara att detta kommer inte Shiva att fixa. Hon har glömt var det ligger dummy och hon satt dessutom och stressade upp sig lite. Då tog jag det bästa beslutet på länge och gick iväg och la enklare och tydliga linjetag längs med en grusväg. Jag brukar alltid chansa och "hoppas" på att det fungerar men jag är så GLAD för att jag sansade mig och tränade ensam. Shiva tog lätt de tre första linjetagen men tvekade en bit ut på den fjärde. Men efter ett ut-tecken satte hon den med. Mycket nöjd över både henne och mig själv faktiskt. *ler*

Sen var det markeringar. Det är en ruta som har väldigt mörka omgivningar och det är svårt för hundarna att markera mörka dummies så de kläddes med vita sockar. När jag själv stod och kastade tänkte jag även på hur dåligt vi själva syns för hundarna. Alla mörkt klädda och oftast i grönt. Hur hundarna hittar oss kan man undra. Det är bara Fia som är klädd så hon syns. Är lite avis på hennes jacka. De flesta hundarna glömde sin andra markering då det vara svåra dubbelmarkeringar då där inte är några direkta referenspunkter. Bara en vägg av björkbuskage. Flera apporter fick kastas om å då är ändå de flesta hundarna uppe i höga klasser och normalt mycket goda markörer. Men vissa hundar spikade det direkt. Shiva fick hitta den andra på ett lite väl yvigt sök.

Sen var det fika. Å de obligatoriska korten ;-) Men jag fick även upp kameran efter fikan så vi kan bevisa för omvärlden att vi inte BARA fikar jämt.


Micke, Mia och grävskopan Charlie ;-) Husse säger att man kan inte alltid vara säker på att det har varit vildsvin i farten om det är uppbökat och grävt - det kan vara Charlie oxå!


Nolte försöker slåss om uppmärksamheten med Cecilias kaffe

Sen var det söket som gällde. Vi var så många hundar idag så det gick inte att starta alla samtidigt då det hade behövts så ofantligt många dummies ute samtidigt så vi startade 3-4 i taget. Fia och Sixten, jag och Shiva, och Barbro och Julia började. Vi släppte Sixten och Shiva samtidigt hela tiden och det fungerar utmärkt. Shiva jobbade väl på hyfsat men var lite trög att få upp i backen där de flesta apporterna låg. När vi tagit in tre var la vi ut våra dummies igen och så fick nästa gäng starta.


På linje vid sökrutan


Visst är det en bra jacka?


Denna bilden är lite otydlig men härlig. Två golden hanar på väg in med apporter och en gosse på väg ut.


Nolte på väg in och Olli? på väg ut.


Fia, Sixten och Shiva tittar på när de andra jobbar på söket

I slutet är det "ska vi byta grejer - ska vi byta grejer med varann" innan alla dummies hittat till rätt ägare. Det är bra med randiga *ler* De andra har inte hunnit skaffa så fina som jag har ännu ;-)


Visst är det en härlig syn med fem golden - alla hanar tror jag - som är ute i skogen och jakttränar?

Dagens Lindström:

Idag var det champinjonfest hemma hos Kia i Hammenhög. Vi var några stycken som bestämde att träna lite innan så hundarna fick sitt. Jag och Cattis med Zack träffades redan vid tolv och sen trillade de in fler och fler. Cattis hade två stycken handlers med sig som kastade dummies till oss. Vi började med enkelmarkeringar och sen med dubbla. Detta vållade inga större bekymmer för varken Vittra eller Zack. Men sen trampade nog Zack i en tistel eller nåt med sin nyläkta tass och associerade detta med avlämning hos matte och ville lämna av någon meter ifrån några gången...han haltade och lyfte tassarna om vartannat men han släppte det och gick vidare så småningom. Sen la vi ett stort sök som var rätt svårt. Hundarna valde en ruta som kändes naturlig för dem även om den utlagda rutan var mycket större. Hundarnas slutade vid några vindskydd och där ser man hur viktigt det är att variera rutorna. "naturliga gränser" måste överskridas ibland - annars söker hundarna bara till vägen, stengärdet, sluttningen vegitationsbytet etc. Men idag kom jag ihåg att möta Vittra precis där jag stod när hon tog upp apporterna Duktigt va? *ler* Ibland så fattar man. Därefter gjorde jag några linjetag som hon spikar perfekt. Jag gjorde även en störningsmarkering när hon var på väg in med en apport då jag måste befästa den stadgan. Hon släpper gärna och byter annars men idag fungerade det bra.

Jag har inga kort från träningen tyvärr men jag jobbar rätt mycket med Vittras passivitet så jag har fullt upp ändå. Men jag hoppas att Cattis fick några som var bra och som hon kan bjuda på.

Sen fick Vittra faktiskt vara i bilen själv en kvart då Shiva fick ut och "snabbjobba" lite för att få någon aktivitet idag. Shiva och Vega skulle dela på ett sök men Vega mådde inte alls bra idag så Shiva fick ta in hela söket. Hoppas det rättar till sig med Vega Liza!

Sen var det dags för valpbesiktiningen i Hammenhög. 7 valpar skulle klämmas och kännas på och godkännas av oss experter som var där idag. Alla gick igenom utan kommentarer. Mer än en tänkte nog tanken att smuggla hem en eller två i handväskan ;-)



Det var stundtals trångt som en bättre mingelfest i valplådan ;-)



Lika många paparazzis oxå ;-) Valparna blev nog vana vid blixtarna idag så de klarar nog nästa nyårsafton med glans!


Tonies gosse? :-)


Lillisen (nr fem?) pussas med Liza


"Budda-tiken" med en härlig front


Det är jobbigt att vara fotomodell - dags för tankning

Sen var det dags för det vi var där för egentligen - att fira champinjonerna (eller den officiella anledningen iaf... ;-) Valpbesiktningen togs på fullaste allvar den oxå *nickar*)



Två av dem Lena (Guinness) längst till vänster och Kia (Coffan) i mitten skålade med oss andra i jordgubbschampagne.
 

Den tredje är ju Maria (Meia) i mitten. Paparazzin till vänster - Cattis - besiktigade kullen ordentligt då hon skall ha en valpis liksom Lena . Vad skönt det måste vara att få kullen till flera kända flattägare Kia!

Sen blev vi bjudna på de läckraste pajerna på länge. Micke hade nog varit olydig för han var kökskommenderad - till gagn för våra gommar och magar. Som tårtan på verket - bokstavligt talat - bjöds vi på en flat i ny färg. Gult är ju ännu inte godkänt konstigt nog så grönt dröjer nog. Men GOD var den!



Lite "minisar" från festen...


Hannes och Felix som bloggat med varandra ett tag fick äntligen träffas...visst är Internet fantastiskt? *ler* Här är Hannes från Holland...


Å här är Felix från Kobjer - tillfälligt utlånad till Malin

Så var denna dagen slut...man hinner inte med mycket mer än träna hund och blogga om det efteråt :-)

Dagens Lindström: