Lindström

Har inget speciellt att säga men tar en Lindström som förtjänar eget utrymme. Tur det inte är så här...

image194

Kurs och mammas födelsedag

Idag var det kurs igen och idag fick jag nog skämmas lite. Shiva var helt utom kontakt och fladdrade omkring mig lite planlöst utan att det gick att rätta upp henne. Försökte jag skärpa upp henne så hukade hon sig som om hon var strykrädd. Hon hade inte heller mod nog att sitta kvar okopplad bland andra hundar utan kom smygande till matte flera gånger. Vet inte om det är löpning på gång eller vad som tar på hennes självförtroende. Jag uppfattar inte det som olydnad utan mer som hon inte klarar av uppgifterna. Men apporteringen fixade hon ju idag som vanligt.

image188

Vi tränade både linjetag, stoppsignal (gick inget vidare), "klockan" (funkade kanon) och närsök. Närsöket var faktiskt helt nytt för mig och jag har aldrig tränat in det på något speciellt vis tidigare. Jag har bara sänkt handen mot marken när jag skickat på sök för att visa att det är nära. Men detta är ju ett helt annat sätt att lära in det på. Man sätter hunden mitt i söket - som bara är några kvadratmeter stort - och lägger ett par bollar eller andra små apporter runt henne och säger "sök-sök" eller använder pipan som närsöksignal. Shiva har ju inte tränats med pipan där utan jag använde mest "sök-sök" som hon är mer van vid. Det fungerade hyfsat för att hon inte veta vad som var frågan om men det krävs MYCKET träning för att dessa signaler skall fastna. Skall inte använda tennisbollar heller då avlämningarna blev helt värdelösa. Antingen fastnade bollen bak i munnen på henne eller så spottade hon ut den för tidigt. Jag fick klämma och pilla henne runt munnen rent för mycket för att hon skulle gilla att lämna av dessa bollar. Jag får skaffa några pyttesmå dummies istället.

image189

Sen var det direkt hem och byta om och gå på kalas. Mamma fyller år i morgon och firar det idag. Hon har fått låna Stockholms-Hannahs födelsedag idag. Det blev god söndagsstek och god efterrätt. Man blev mätt som en plätt
men skulle ändå trycka ner lite tårta ovanpå det.

image190

image191

image192

Mia var kanonsnäll och tog hem Vittra som varit själv hemma på förmiddagen så jag slapp lämna henne ensam hemma igen. Shiva la sig givetvis och sov direkt jag körde. Vittra hade busat med Viggo i flera timmar så hon hade haft kul - troligen Viggo oxå. Men Mia hade nog haft händerna fulla... Tusen tack Mia - det var guld värt!


Dagens Lindström:

image193


Arkelstorp i repris

Man skall ju inte ändra på ett vinnande koncept. Det blev rastning i Arkelstorp idag oxå. Lite träning hans med oxå även om min motivation på den delen var mycket låg. Ett "vantsök" las ut tillsammans med några dummies och det roliga och svårbegripliga var att 4 dymmies, 4 vantar och en boll las ut. Vittra kom in med två dymmies, Viggo med MINA vantar, Shiva med Mias vantar...snacka om att de är selektiva. Sen togs resten in.

Min kamera och jag är inte riktigt överens om hur man gör för att ta "fartiga bilder" det blir mest suddigt även om jag ställer in den på "Sport" Men jag får klura lite på det. Men vissa bilder blev lite kul ändå..
 image180      image181

       image182

Vi försökte få till den obligatoriska "sitta-bredvid-varandra-bilden" och då passade Viggo på att pussas allt vad han kunde ;-)
                                            image183

Men till slut fick jag EN bild som inte var jättekorning eller bara ett sudd av hundar som rör sig. Jag får nog gå en kurs och lära mig min kamera.
             image185

Dagens Lindström:
image187

Arkelstorp och IKEA

Igår var jag ute och rastade hundarna ihop med Mia och Viggo. Mia var rysligt förkyld och vi gick så sakteliga och vilade mellan varven. Vi gjorde några linjetag och avslutade med ett litet sök. Jag glömde min pipa hemma så den delen av läxan (stoppsignalen) fick vara så. Hade kameran med mig men det blev inga vidare bilder på hundarna och Mia vägrade vara med på kort *ler*

När jag satt i bilen och var på väg hem ringde pappa på mobilen och frågade om jag kunde komma upp till Älmhult med ett släp. Svårt att vägra då det var precis lika dant i somras när jag hittade min soffa på fyndet där. Man kan ju inte boka den och lämna soffan utan man måste stå och passa den. Så det var bara att hyra ett släp och köra upp och hämta den. Tees såg något förvånad när jag dök upp där - men glad. Hon fick ju åka Ford hem istället för Saab.

image178

Tror både mamma och pappa blev glad för sitt nya fynd!

image179

Lindström - denna gång i färg...

                    image186

På begäran av Guinness

Förstår att han vill ha mer att pussa på. Bjuder så gärna...;-)

image177

Baby-tittning

Det var väldigt vad Vittras nos kunde skapa fantasier. Vet inte riktigt åt vilka håll men jag kan berätta att den är väldigt god att pussa på ;-) För rättvisans skull kommer här en variant i svart - får se om era fantasiera blir bättre eller sämre..

image172
Hon börjar se lite grånost ut i blixten.

Annars var det mest Moa, Linnea och Mathias som blev utsatta för pappazzin igår.  Linnea tyckte givetvis om uppmärksamheten men Moa tyckte mest att blixtarna var jobbiga.

image173
Allvarlig storasyster

image174
Nyaste medlemmen i släkten - Moa

image175
Storebror Mathias tar första titten på lillasyster.

Glömde ju en Lindström förra gången...ska bättra mig!
(könsroller bestäms tidigt?)
image176

Nya kameran

Äääntligen har den kommit. Sitter och leker med den och fattar inte "halv fjers". Kommer hinna bli pensionär innan jag fattat hälften. Men kul och spännande att sätta sig in i den. Bra skärpa på den kan man ju säga att det är.... Man kan leta noskvalster med den ;-)

Tagit ett par bilder på "gissa vems nos".

Närbilderna är FÖRMINSKADE med över 50 %.....

image168


Hela nosen ser ut såhär..


image169

Ännu en närbild om är förminskad minst 50 %
image170

Men ser ju mysigare ut i nästa storleken...man vill "klia-nosen" lite... (man ser nästan hennes begynnande underbett eller i alla fall hennes lite trumpna underläpp) *småler* Visst vill man ta sitt finger och ta på underläppen och säga *bub bub bub*

image171

Visst kommer man häftigt nära?? Ska bli kul att prova den i morgon i dagsljus!


Hemläxa

Igår var jag ute hos Mia och Viggo med hundarna för kombinerad promenad och träning. Vi fick ju hemläxa på kursen på att träna linjetag och stoppsignal. Jag var i valet och kvalet på om jag skulle ta Vittra med mig, men det är svårt att lämna henne. Men det fungerade faktiskt över förväntan - tack vare Mia. Vi började med att de fick springa av sig lite och Viggo märkte att det är nog snart dags för Shiva att löpa. Då drar hon förmodligen Vittra med sig oxå. Första övningen var linjetag - synligt och ett par dummy som de fick ta var och en för sig. Shiva måste jag säga uppförde sig exemplariskt då hon var uppbunden. Kommer inte ihåg ett ljud från henne faktiskt. Vittra fick vara hos mig när Viggo jobbade. Vittra fick göra några vanliga markeringar. Hon har en otrolig arbetsvilja hon oxå. "Hur gör du för att få sådana" frågade Mia som ibland tycker att Viggo saknar lite motor.

Sedan la vi fem dummy på ett långt linjetag där hundarna var med ute när vi la dem. Viggo och Shiva lösa och Vittra i koppel. Sen skickade vi varannan och Vittra fick givetvis börja. Det var ju hennes första linjetag och hon har ju ingen aning om vad tecknet betyder men hon var faktiskt duktig. Hon försökte byta första gången då hon kom ihåg att där var flera men efter ett vrål av mig vände hon kvickt och kom in med den till mig. Bra! Viggo klarade alla galant men Shiva har lite svårt att tro på att det ligger så många på samma linje. När hon hämtat sin första är hon ibland svår att övertyga om att följa handtecknet. Jag till och med skrämde Mia ena gången när jag röt åt Shiva när hon direkt började söka åt helt annat håll. Shiva litar inte på mitt tecken och kommer inte ihåg att vi lagt ut så många. Vi får nog både köra lite mattelektioner (fem utlagda, fyra intagna - alltså en kvar *ler*) och göra enklare och synligare linjetag. Vi får helt enkelt backa lite.

Det bästa Med hela dagen var att Vittra var efter en stund tyst och stilla hos Mia när Shiva jobbade. I början var hon stimmig och tjöt lite men snart satt hon fint och tyst bredvid Mia i löst koppel och tittade. Jag tror att det var ett bra koncept för just Vittra som vi gjorde att de fick springa lösa lite, jobba lite och vara passiva lite. Sen fick de springa lite igen och jag tror att det löser upp Vittras stress bra, så det inte bara byggs på. Vi satt även och reflekterade lite efter övningarna och då fick hundarna ligga okopplade bredvid och slappna av. Nyttigt!

Vi tog vars ett lååångt linjetag till Viggo och Shiva efter halva skogsrundan på en grusväg. Det var långt men väl synligt och det fungerade utmärkt. Vittra fick ta en kortare och det gick oxå bra. Sen i slutet på rundan gjorde vi några stoppsignalsövningar. Shiva tyckte det var kul men det är ju stor skillnad att göra det under "hopp och lek" eller när man försöker avbryta henne när hon jobbar. Vittra har aldrig hört en stoppsignal tidigare så det blev väldigt basic med henne. Men en trevlig promenad med gott sällskap och en träning som blev väldigt fokuserad och bra. Blev jätteglad att Vittra fungerade så bra oxå tack vara Mia.

Dagens Lindström:

image167

"Grundträning för retrievers", Kias överraskning och Moa

Mia, Viggo, Shiva och jag åkte ner till Västra Hoby igår för att gå på kurs. Lill-Vittra skulle vara hemma själv. Hon var lugn när vi körde hemifrån och hördes inte alls så jag körde iväg med ett behagligt lugn i magen. Shiva hade inte varit iväg själv på något kul på länge så där var förväntningarna desto högre. Hon förde lite väsen i bilen på vägen ner men var förvånansvärt samlad på hela kursen.

Det var Annika Hecktor o Caroline Olsson som höll i kursen hemma på Carolins föräldrars mark. Det var 12 ekipage tror jag av varierande "sorter" Där fanns en hel del labradorer, några tollare, minst en golden och Viggo och Shiva som representanter för flattarna. Shiva var nog äldst och yngsta labben var nog 9 månader. Vi började med lite fotgående en och en för att övergå till lite "förvirrat" fotgående i grupp. Nyttigt! Sen satte vi hundarna och gick ifrån dem. Shiva är lite "otrygg" i sådana situationer och lägger sig gärna men det gör ju inget. Hon vill oxå ha mig framför sig och hoppar därför runt om jag går bakom ryggen på henne. Men hon satt faktiskt kvar på stället hela tiden även om hon snurrade. Sen kom ännu mer störningar i form av att hundarna kallades in en och en. Ingen hund flippade ut trots att där var flera unga hundar. Sen började ledarna kasta dummies i parti och minut VÄLDIGT nära de lösa hundarna. Ingen knallade! Det var rätt fantastiskt faktiskt. Allt detta gjordes nog på mindre än en timme. Snacka om disciplinerade hundar.


Vi tränade även på stoppsignal och där får vi ju skämmas som inte gjort några ansatser på det tidigare. Jag vet inte varför jag tycker det är så tråkigt med lydnad och stoppsignal. Jag har nog aldrig haft någon hund som varken varit duktig på att gå fot eller stanna på stopp. Men jag skall faktiskt försöka bättra mig på stoppsignalen iaf. Sen gick vi genom grunderna på linjetag. Inget speciellt nytt men jag fick faktiskt en nytändning på att börja träna apportering igen med Shiva. Okey att jag inte klurat ut vattenavlämningarna men det finns ju faktiskt annat jag kan träna under tiden tills det blir varmare ute i vattnet igen. Lydnad tex *fniss* men framförallt att bli bättre på sånt som kommer i Ökl. Inte för att vi skall starta i det men man kan ju träna på det.


Sen var det hem till Hässleholm och byta hund. Först gick vi en liten skogsrunda med Mia och Viggo i Tormestorp. De fick rusa av sig vilket alla tre behövde. Vittra efter att ha varit själv (men mamma och pappa hade varit där och tagit ut henne i halvlek - tack för att ni finns!) och Shiva och Viggo efter att ha blivit rätt stressade utan att få utlopp för någon större aktivitet i kroppen. De sprang av sig och mådde toppen. Sen var det hem med Shiva och att fara ner till Vombsjön för Kias överraskningsträff. Jag kom en kvart efter Kia kom dit så jag missade hennes uppsyn när alla dök upp där. Tyvärr fick jag inte höra hennes sång heller. Men det var roligt att träffa "alla" och deras hundar. Det är en "brokig" samling av mest bruna hundar men även hen hel del svart. Vi tränade lite på apportering (stackars Kia som trodde hon skulle träna sina egna hundar fick börja organisera en "storträning" med andras hundar) både sök och lite markeringar. Men bästa träningen för Vittra är ändå passivitetsträningen. Den gick sådär då hon piper en del men när jag gick runt lite med henne så gick det bättre. Men sitta i bilen medan matte kastar dummies ÄR hemskt. "Hur kan du göra så mot mig" skrek Vittra mest hela tiden. Men när hon får vara med så uppför hon sig faktiskt rätt ok. Jag kunde tom dricka kaffe med henne utan att få allt över mig.

Sen var det bara den tråkiga vägen hem. Det blev rätt många och långa mil i bilen idag (närmare 40) . Framförallt hemvägen var trist då jag inte gillar mörkerkörning. Men en kul dag med roliga hundaktiviteter. Mamma och pappa var snälla nog att ta ut Shiva oxå innan jag kom hem och hade även satt fyr i kaminen tills jag kom. Lyxigt!!! Matte var dock helt slut och knoppade in redan kvart över nio - en lördagskväll :-). Innan jag hann somna fick jag reda på att jag blivit faster igen! Mitt 9:e syskonbarn. Moa föddes 18.35 och hon var  51 cm lång och vägde 3 885 gr och har alldeles svart hår.

image166

Dagens Lindström:
image165


Lite träning och "nästan drunkning"

Igår var jag ute på Hovdala med hundarna, mamma och Tees. Vi gick en runda som vi gått många gånger förut men det var några veckor sedan nu. Det var inget konstigt med det förrän vi skulle tillbaka till bilen. Längs med åkern där vi var parkerade går en mycket liten bäck, betydligt mycket mindre än den vi brukar passera nästan dagligen. Hundarna sprang dit och "försvann" men Tees var kvar inom synhåll. Jag kallade in dem, sur för att jag skulle få dyngsura hundar i bilen, men det kom inga tillbaka. Efter en lite stund kom Shiva upp ut bäcken men Vittra kom inte. Med hjärtat i halsgropen förstod jag att hon inte kom upp. Jag sprang över åkern mot bäcken för att försöka lokalisera var hon var.

Detta är tredje gången som Vittra inte klarar av att ta sig upp ur vatten. Första gången var i stenbrottet hos Kia. Det var tvära kanter och hon var ju bara några månader den gången. Matte fick asa sig ner för slänten och suga tag i hunden och dra upp henne. Den gången skrapade jag upp benet så jag hade sår och blåmärken där ett par veckor. Andra gången hon inte kom upp var i ån på Hovdala som hon brukar bada i var och varannan dag. Men de hade gått ner på ett annat ställe än de brukade. Shiva och Tees tar ju sig upp men den gången trodde jag att Vittra fastnat i några trädgrenar. Då fick jag upp henne genom att gå längs med åkanten och kalla på henne tills hon hittade ett bättre ställe att komma upp på. Då kom hon upp utan att jag behövde dra upp henne.

Igår så hörde jag bara henne gnälla för att påkalla min uppmärksamhet. Som tur var så visade både Shiva och Tees var hon var och hoppade ner i vattnet till henne. Jag försökte kommendera henne att komma upp men hon kunde inte. Hon bara låg där och sprattlade. Där var inga bättre ställen att ta sig upp på utan jag fick ner och krypa på alla fyra för att försöka nå ner till henne. Vittra gjorde allt hon kunde för att sträcka upp sin nacke så jag kunde få tag i henne. När jag dragit upp henne så hoppade de andra två hundarna upp för egen maskin.... Jag fattar inte varför Vittra inte redar att ta sig upp själv. Hon är otroligt vältränad med ordentliga benmuskler så hon borde klara det. Det är precis som hon bara ger upp. Men hon blir inte alls tagen av allvaret i situationen utan springer glatt vidare när hon kommit upp och själv har man mjölksyra i hela kroppen och känner mest för att kräka. Ingen av mina andra fem hundar har någonsin haft dessa problem. Men de har iofs varit i Stockholms skärgård var och varannan sommar. Det får väl bli en tur dit nästa sommar så Vittra får lära sig att komma upp på branta klippor och lära sig att hitta alternativa vägar att ta sig upp på om det blir för tufft.

Idag var vi på Åhusfältet och gick på promenad. Det är en rätt kort runda så jag brukar ha lite dymmies med mig för att träna lite stadga på vägen. Idag fungerade det faktiskt riktigt bra. Vittra är ju inte fast i kast ännu men det börjar trilla ner en pollett även hos henne. Men framförallt så kunde hon sitta utan koppel hela tiden när Shiva var ute och jobbade. Det har aldrig fungerat förut. Första apporten som Shiva kom in med stal Vittra ur hennes mun, men efter en ordentlig tillsägning från mig så lät hon bli det i fortsättningen. Idag var det inget pipande alls heller från den hunden som satt passiv! Det är häftigt! Det som Vittra har svårast för är att inte rusa i kast om hon av misstag ser när jag slänger ut dummyn (när hundarna är ute och springer fritt.) Då sätter hon efter den bums. Det hjälper inte med några kommandon alls där. Men om hon sitter hos mig (lös) och jag kastar bakom mig tex så sitter hon rätt bra nu. Det artar sig. Det var mest Vittra som fick jobba idag men även Shiva fick göra lite grann. Det börjar bli kul nu om man kan träna båda samtidigt - det är ju det som är vitsen med att ha två hundar på nåt vis. Men grundträningen får man ju ha var för sig. I helgen är det Shiva som skall på kurs. Grundträning för retrievers, med bla linjetag, markeringar o början till dirigeringen. Det känns som vi behöver träna mer på dirigering och linjetag faktiskt. Ska bli kul. Tre gånger är kursen på. Mia och Viggo skall oxå dit. Det ser vi fram emot!


Dagens Lindström:
(Det är inte bara Vittra som tittar på TV)
image164

Kamera och "brand"....

Jag har länge tänkt skaffa en ny och bättre kamera men min ekonomi har gjort att jag tvekat. I söndags hjälpte mig dock Vittra att äntligen ta ett beslut. När vi var på WT i Arrie så drog Vittra till helt oväntat i kopplet och jag hann inte parera. Kameran stöp i marken med objektivet först. Det blir aldrig kamera av den igen.... Å kamera kan jag ju inte vara utan.

Efter lite letande på nätet och en otrolig beslutsvånda så släppte jag tanken på att köpa en digital systemkamera iaf. De billigaste kostar 7-8000 och den ekonomin har jag inte just nu. Men de kompakta kamerorna har ju utvecklats och man kunde få en kamera till hyfsat pris med 18 X zoom. Det jag främst var ute efter var att kunna ta flera bilder i sekvens snabbt, då det ju som säkert många varit ute för -  är nästan omöjligt att fota en flat utan att svansen antingen är bakom eller framför kroppen. (Tänker utställningsbilder nu) De blir ju nästan alltid "svansamputerade". Eller är det bara Shiva som viftar så frenetiskt? Det är ju även svårt att ta bra bilder när de jobbar - hundarna är ju ganska snabba ;-) Vanliga billigare digitalkameror är ju dessutom så otrooooligt slöa. Man trycker på knappen och hunden har ofta hunnit ur bild innan kameran reagerar. Min gamla kamera var dessutom urdålig inomhus med för dåligt ljus. Med den nya skall det gå att ta bilder på långt håll, i mörker och i "kulsprutefart". ;-)  Får se om den uppfyller de kriterierna. Just nu längtar jag bara efter denna nya skönhet. Hoppas att jag har den till i slutet på nästa vecka iaf. Tills dess får jag njuta av bilder PÅ den ;-))

image162 image161

Idag när jag var uppe i duschen så tyckte jag att det luktade mycket mat när jag klev ut ur badrummet. Visserligen hade jag stekt en omelett strax före men jag tyckte inte att det hade rykt så mycket då. När jag kommer ner i köket så har Vittra återigen satt på spisen. Stekjärnet stod på plattan och i den även en stekspade. Jag kom nog ner sekunder innan stekspaden började brinna.... Måste tänka på att ta bort stekjärnet från spisen i fortsättningen! Rackarns hund...detta kunde gått illa. Tur att jag inte är någon långduschare...eller att jag fått telefon eller nåt. Vågar knappt tänka tanken.



Dagens Lindström:

image163

Workingtest i Arrie

Jag hade bestämt för länge sedan att jag inte skulle anmäla till WT i november. Jag tycker att det inte är riktigt lönt innan jag fått ordning på avlämningarna på vattnet. Så jag tänkte inte mer på testet utan trodde det skulle passera obemärkt. Mia skulle starta Viggo tillsammans med tre av kullsyskonen. Sen började två av systrarna löpa och Mia var rädd att även broderns matte skulle hoppa av. "Om hon gör det så ring mig, sa jag, så slipper du åka själv". Jag vet hur tråkigt och nervöst det är att åka på prov själv. Givetvis fick matten maginfluensa så jag följde med på WT:et i alla fall. Vittra fick följa med och passivitetsträna och Shiva fick vara hemma och passas av mamma och pappa.

Det  var en ljuvlig höstdag och inte alls så blåsig som igår. Vi satt och njöt i solen hela dagen.

image156

Viggo skötte sig på alla stationer och gjorde så Mia slapp skämmas. Vittra var rätt uppspelt i början och pep en del, framförallt när Viggo var iväg och jobbade. Hon trodde troligen att det var hennes tur sen. Men allt eftersom dagen gick så lugnade hon sig oxå. Hon är lite osäker utan Shiva och raggade sig lite när vi gick förbi flera hundar i grupp - så där lite för säkerhets skull. Men på eftermiddagen låg hon riktigt ner och vilade utan att bry sig nämnvärt om förbipasserande hundar. Något som jag oxå är glad för är att hon inte fattat vad skotten står för. Hon är ju rätt het på apporteringen annars men triggas inte alls av skotten då hon inte sett det sambandet än.

image157

Mias nervositet la sig efter några stationer och hon blev mindre och mindre "robotlik" efter varje utförd ruta - eller mindre och mindre autistisk som hon själv säger . ;-)

image158

Jag njöt bara hela dagen av att bli "uppassad" av Mia med mackor, varm choklad, ägg, yoggi, kaffe och kakor. Man behöver nog inte äta mer idag =)

image160

Måste oxå passa på att gratulera Cecilia Bording med Hinnared´s Nolte som vann Ökl med otroliga 96 poäng av 100 möjliga!!! Du är BÄST!


Utmanad igen!

Både Viggo och Tees har utmanat Shiva att berätta lite om sig själv


Här är reglerna:

  1. Länka till den som utmanade dig
  2. Berätta 6 egenheter hos min hund
  3. Utmana 6 personer i slutet av inlägget
  4. Lämna meddelande till dem du utmanat

6 egenheter hos min hund Shiva!


1.)    Shiva är numera en mogen dam som trivs med att vara flockledare över Vittra. Hon är snäll mot nästan alla men kan uppfostra valpar och hanhundar som blir för stökiga.


2.)    Det som man först tänker på när man tänker på Shiva är helt klart hennes arbetslust. Hon bangar aldrig för att jobba och gör alltid så gott hon kan. Tyvärr har hon rätt låg stresstolerans som gör att hon piper och gnyr när hon blir exalterad men det tar väldigt sällan på hennes arbetsförmåga. Hon stressar inte slut på sig som annars är så vanligt.


3.)    Shiva var även hon en liten illbatting som valp. Eller snarare runt ett årsåldern. Då käkade även hon väggar och en och annan sak. Hennes preferenser ligger dock snarare åt elektronikhållet än åt skor. Shiva har käkat tre mobiltelefoner varav den ena var förvaltningens jourtelefon... Då fick man minsann skämmas för högsta chefen. :-) Även min trådlösa mus hittades ofta i Shivas säng men dock utan att gå sönder. Det var väl en trygghet som luktade matte när jag var på jobbet.


4.)    Shiva gillar även hon att mysa men hon blir aldrig lika "behaglig" att mysa med som Vittra. Helt plötsligt när Shiva ligger hos en så kastar hon bak sitt huvud och ger mig antingen fläskläpp eller andra märken i ansiktet. Hennes nackmuskler måste vara grymt superstarka. Jag väntar bara på den dagen jag får gå med blåtira och försöka förklara det för min omgivning. "Det var hunden..." låter som en lika genomskinlig förklaring som diverse dörrkarmar och köksskåp...


5.)    Min dator är precis bredvid köksingången som hundarna använder när de skall in och ut. Om jag sitter här för länge så kommer Shiva och buffar med nosen på min armbåge och då kan det bli skrivet nästan vad som helst. Hon ger sig inte heller utan kan stå där och knuffas länge. Ofta betyder det väl "släpp ut mig" men lika ofta vill hon bara ha uppmärksamhet. Samma sak händer även om här är folk hemma. (åter igen uppmärksamheten) Då passar hon på när man dricker kaffe eller något annat så allting i koppen öser över mig.... Det gäller att vara beredd!


6.)    Vad man än jobbar med, med Shiva, så gör hon det alltid "tillsammans". Hon gör det lika mycket för min skull som sin egen skull. Hennes belöning vid tex apporteringen är att hon FÅR komma in med gåvan till matte. Hon är glad när hon får sticka iväg, glad när hon hittar apporten men gladast när hon får lämna av den. Will-to-please heter det visst...*ler*

Jag lämnar inte utmaningen vidare nu då den redan kommit i retur..

Dagens Lindström:
image155


Spårkursavslut, Hovdala, apportträning Bhkl avslutning!

Igår var det avslutning på spårkursen. Bosse hade lagt ut spåren innan vi kom och det var lååånga spår med 4! vinklar. *pha* Så visste man ju hur det skulle gå. Kia hade bara Bigge med sig (Linnea var på semester) så där var lagt ett spår för mycket. Jag hade Shiva med mig och tog gärna extra spåret med henne även om hon inte varit med på kursen. Hon hade dock varit med på träningarna hemma så hon visste vad det gick ut på.

Vittra var vimsigare än någonsin och spårade bara första tredjedelen. Sen tappade hon bort sig totalt. Bosse visste inte heller var och när hon gick ur spåret så det var omöjligt att hitta tillbaka i spåret. Efter en längre skogspromenad i sele och lina så avbröt vi utan att komma tillbaka till spåret. Bosse ville att hon skulle hitta klöven men jag tyckte inte att hon skulle "belönas" efter ett så dåligt arbete. Vad skulle man lärt in då? Dessutom hittade inte Bosse spårslutet själv....

Shivas spår var oxå krångligt men hon är ju betydligt mognare och det såg ut som hon låg rätt större delen av tiden (där var inga snitslar) Hon snurrade ett par gånger men gick på bra sen igen. Klöven fick hon vittring på långt innan så de sista 15 -20 metrarna spårade hon inte utan gick på vindvittringen. Lycklig för sin klöv blev hon som alltid. Skall nog prova anlagstesten på henne snart. När vi gick tillbaka så frågade jag om jag skulle släppa Shiva på ett sök efter Vittras klöv och det gjorde vi. Det tog inte många minuter innan hon hittade klöv nummer två.

Efter spårningen åkte vi till Teba och lämnade buren. Jag fick faktiskt köpa en ny där om jag lovade Gunnel att inte ha Vittra i den ;-) Å det kommer aldrig att gå för denna såg ännu klenare ut och det var en helt annan konstruktion i fronten. Men det får bli Shivas bur.


Idag var jag ute och rastade hundarna tillsammans med Cajsa, en gammal jobbarkompis från hemsjukvården. Hon är en tidigare flatägare (en brun hane från Flatterhaft) men han är borta sedan några år. Idag har hon en liten cockertjej på dryga året. Det är ingen som mina hundar träffat så ofta så det var nog mentalt jobbigt, främst för Vittra. Hon blev väldigt osäker och gjorde för säkerhets skull lite utfall mot cockern i början. :-( Jag fick ta i lite mot henne men det löste sig till slut och de lekte rätt bra sen. Vi var uppe på Espet på Hovdala och njöt att utsikten som alltid.

image151

Vi var borta vid stenen igen och kameran var med som vanligt ;-)

image152

image153
Vittra visar sitt lite konstiga kroppsspråk. Hon bjuder in cockern till lek men raggar sig både i nacken och på rumpan för säkerhets skull. Hög svans kan ju aldrig vara fel heller tycker hon för att ytterligare krångla till det....

När vi varit hemma en liten stund så bestämde jag med Mia, den nyaste "svampinjonägarinnan" (SVCH idag) att vi skulle träna lite apportering på eftermiddagen. Mia och Viggo skall starta på WT på söndag. Jag tog Shiva med mig och Vittra fick vara hemma.. Hon behöver ju träna på det.

Shiva fick först göra två linjetag med 4 apporter vardera. Ingen stig att följa eller annat som jag brukar göra utan rätt ut på en äng bara. Hon fick dock se när jag gick ut för att hänga upp det på något. De första två var ju inga problem men därefter fick hon övertalas en del innan hon gick rakt ut. Nyttigt att göra övningarna annorlunda. Sen kom Mia och Viggo och vi kastade vars två markeringar till varandra. Gick jättebra för båda.

image154

Sen la vi ett rätt litet sök som vi skickade på omväxlande. Viggo tappar lite motivation efter hand men var betydligt mer intresserad än sist. Det kommer nog gå bra på WT:et

Efter det var det dags för brukshundklubben med Vittra. Det var det stora avslutningsprovet..... Jag tänkte faktiskt först hoppa över det men det kändes för fegt. Har vi nu gått de andra gångerna så fick vi väl göra detta oxå. Vi fick inte använda godis och dubbelkommando men det struntade jag faktiskt i. Det är ju vara träning. Det gick hyfsat annars förutom ställandet under gång som vi aldrig tränat på utanför planen. En klar nolla där. Annars skrapade vi ihop fem tior och två nior *fniss* och fick 161p och kom fyra... Bedömningarna var givetvis vääääldigt snälla - men det var de ju klart till alla. Ja ja..det är ju på skoj. Vi vann en tygknut med boll som säkert kommer uppskattas.
Så nu är båda kurserna slut och vi kommer troligen dega ihop och bli alldeles passiva.. Något att se fram emot ;-)

Andra dagens Lindström:
image155

Utmanad!

Malins Oscar  har ju utmanat lilla Vittra att berätta lite om sig själv.

Här är reglerna:

1. Länka till den som utmanade dig.

2. Berätta 6 egenheter hos min hund.

3. Utmanar 6 personer i slutet av mitt inlägg.

4. Lämna meddelande till dem du utmanat.




6 st egenheter hos min hund Vittra!


1)      Alla som följt denna bloggen har säkert uppmärksammat Vittras färdigheter i utbrytningsteknik. Det är nog inte så många 9 månaders flatvalpar som totalt kvaddat en stålbur på mindre än 4 timmar?


2)      Hon skulle även ha stora chanser att jobba som mistlur om nu hennes utbrytningsteknik inte skulle leda fram till några större kontrakt i framtiden (tänk på att färdigheten går att använda omvänt - inbrottsteknik!) Hennes ljud skulle kunna ljuda och varna både genom dimma, dis och mörker. Det är dock osäkert om hon är nyanserad nog att bara låta vid fara. Det räcker troligen att inte kunna se matte hela tiden.


3)      Vittra älskar att jag skaffat digital TV. Tidigare har vi "bara" haft tre kanaler (fullt tillräckligt enl matte) men nu har vi 27 stycken! Mycket få av kanalerna är dock något att titta på enligt matte. Vittra har dock en favvokanal över alla andra! Animal Planet!!! Skithäftigt program. Hon kan sitta koncentrerad i timmar på min fotpall och titta på alla djur i rutan. Visar där sig något särskilt intressant så försöker Vittra även inmundiga deras doft och då skruvar sig nosen av och an i riktning mot TV:n. Matte funderar starkt på att införskaffa dvd:erna  "Tävlingslydnad I, II, och III" av Inki Sjösten i syfte att kanske något fastnar?


4)      Vittra är en urmysig soffpotatis som vill ligga nära-nära. Helst PÅ, om matte inte protesterar ljudligt. Finns inte matte i närheten duger Shiva bra som kombinerad kudde/madrass. Gud-ske-lov blir Vittra fort varm, så efter en stunds mys går hon ner och svalkar sig på golvet.


5)      Min bruna luddtuss är precis som Malins Oscar en "bananoman". Hon gillar själva bananen lika mycket som skalet. Framförallt när hon var riktigt liten hittade hon bananskal hela tiden när vi var ute i naturen. Äter matte banan dräglar hon ner sig alldeles förskräckligt och skall definitivt ha "sistan".


6)      Det Vittra gillar mest är att apportera. Hon är en mycket noggrann "sökare" och ingen tuva undgås att letas igenom med millimeterprecision. Det är fantastiskt vad en påse med sand kan föranleda aktivitet.



Vittra utmanar: Viggo valnöt, den nya svampinjonen, Tessie tosing, pojkarna Vov (Östen och Sudden), Dorran och Tees.



Dagens Lindström:
image150


RSS 2.0