Shiva o Vittra

Idag har vi varit och tränat hos Miamaria. Ingela och Tessie var uppe här i krokarna och hämtade ännu ett förstapris med Hp i spårning (Grattis!!!) så vi hade bestämt att vi skulle träna efteråt. Vi började med att rasta alla fyra en runda i skogen. Jag hade även Shiva med mig just för detta. Vittra är på tok för kaxig för att träffa veka tikar och hon mobbade riktigt Tessie som hela tiden blev utskälld och till-tryckt av Vittra. Hon hade både "tuff-raggen" och "rädd-raggen" uppfälld hela första halvtimmen och gjorde även små utfall mot stackars Tessie. Trist och något jag måste ta itu med. Tessie gjorde allt för att visa sin undergivenhet men det räckte inte tyckte Vittra. Men efter ett tag så sprang de rätt obehindrat runt i skogen. De obligatoriska bilderna kunde tas efter en stund. Men i stundens fart har jag inte klarat av det ännu. Det blir bara suddiga monster om de är i rörelse.


Tessie, Viggo, Vittra och Shiva



Sen gick vi in till Mia och åt en mycket god gulaschsoppa med bröd och ost. Jag föreslog att vi skulle ha träning varje helg hos Miamaria, men den gick hon inte på utan både hon och Ingela tyckte menande att det kanske var min tur nästa gång - men jag föredrog att inte fatta den vinken.



Sen gav vi oss ut och tränade och Shiva fick sitta i bilen. Hon hade "gråtit" ett tag där enl Henrik men inte i "Vittra-klass". Vi började att träna linjetag och vi fick alla massa felbeteende i början. De sprang sökande tillbaka med dummyn i munnen, de sökte utan dummy, Vittra bytte dummy osv. Vittras dumheter härleder jag helt till stress och vi gick då ifrån de andra en stund och tränade för oss själva. Hon har svårt att se andra jobba utan att bli för stressad. Framförallt i början.

Vi gick bort en bit och gjorde nya linjetag - nu med ordentliga avstånd mellan dummiesarna. Vittra bytte inte även om hon ibland tittade bort på den som låg längre bort. Hon gjorde ordentliga avlämningar och kändes mycket mer i hand. Vid ett tillfälle bytte hon med en som låg bakom mig som redan var hämtad men jag valde att inte göra så stor affär av det. Sen kastade jag en markering om var sida om grusvägen vi stod på med henne helt i koppel. Hon markerade bra och kom in med dem snabbt och enkelt.

Sen gick vi bort till de andra igen och de var lite frustrerade över att det inte fungerade så bra för dem heller. Det var nog mycket viltdoft i den ena rutan och vi valde att byta plats för att se om det hjälpte. Vi la ut ett stort sök med 12 dummies och hundarna fick inte se när det las ut. Miamaria gick iväg med alla hundarna. Hon såg lite lätt desperat när hon kom tillbaka men lyckades trassla ut sig ur kopplen och alla ben var hela ;-)

Alla hundarna gjorde ett starkt jobb på söket och Vittra fick inte sitta och titta när de andra jobbade. Hon startade sist på söket men blev sysselsatt av mig under väntetiden. Hon hämtade förvånansvärt snabbt in sina tre dummies och det var inga konstigheter. När det bara var en kvar så var det hennes tur igen å den kom in snabbt den oxå. Hon har en mycket säker näsa måste jag säga. Hon har även slutat fastna i det omedelbara närområdet som hon gjorde som valp och kan gå rätt långt ut på djupet. Den sista dummyn var den som var längst ut men det var inga problem med den heller som sagt. Matte var rätt stolt.

Sen skulle vi träna markeringar och jag började kasta. Jag tog Vittra med mig och hoppades att hon inte skulle tagga upp igen. Men jag övervägde att det var bättre att ta henne med än att binda upp henne och gå ifrån henne. Hon ville givetvis apportera de jag kastade men lugnade sig när hon såg att det var "någonannans tur". När det var Vittras tur tog vi först en enkelmarkering för att se hur hon löste det i denna terrängen. Men när det gick som tåget provade vi med en dubbel. Vittra löste det på ett litet konstigt sätt. Hon sprang ut på den sist kastade men började rätt snart att springa efter den första. Hittade den snabbt och kom in till mig. Nu var jag rädd för att hon skulle blanda ihop vilken som var hämtad och vilken som var kvar men icke sa nicke. Hon sprang nästan rätt på den sist kastade å så var det löst. Det är inget fel på den tjejens varken näsa eller markeringsförmåga. Inte på hennes motor heller även om den ibland blir lite väl överhettad. Får tänka till lite mer innan jag tränar bara.


Tessies tur att markera


Tessie har haft lite problem med avlämningarna men denna bjuder hon snyggt
upp till Ingela (nu när hon lärt sig att inte "stjäla" dem från henne ;-)

Sen visade Miamaria Ingela hur närsök går till. Mia och jag var ju på kurs i höstas och fick lära oss detta "nya" som jag inte tränat på tidigare.


Vi började skicka ut Mia på "sök" *skojar* Man gömmer små dummies eller tennisbollar på ett litet område och "duttar" med apporterna lite runt i området för att öka vittringen.

När man skickar hunden blåser man en "områdessignal" när hunden är nära en apport.



Eftersom jag aldrig tränat detta med Vittra (det var Shiva jag gick kursen med) så började jag på ytterligare en nivå lägre. Jag satte Vittra ute i ett område där jag gick runt och la dummies (Mias små-små) ner i tuvor och hålor precis runt henne. Sen började jag blåsa direkt och visa med handtecknet att hon skulle börja söka. Å faktiskt - näsan gick ner omedelbart! Hon har iofs hört signalen tidigare då jag blåst när hon närmat sig en dummy på linjetag. Men denna övningen var helt ny. Men Vittra verkar gilla pipans olika signaler. De betyder att nåt kul är på gång. Så roligt att det blivit rätt denna gång!  Ska träna mer närsök i veckan. Någon "snäll" person skulle hålla och passa min kamera när jag la ut dummiesarna till närsöken, men vet ni vad...där hade nog gått av några kort av misstag...får väl bjuda på det (du skall få igen Ingela!)





Vittra hittade snabbt två av tre minidummiesar men sprang sen iväg på ett större sök för den tredje. Jag måste erkänna att jag knappt hittade den själv trots ett mycket begränsat område men tillslut fick jag Vittra till att hitta den. Sen var vi rätt trötta och Mia höll på att frysa ihjäl.

          



Vi gick hem till Mia igen för kaffe och kaka och det satt så gott så gott. Sakta började vi tina upp och började reflektera över dagens insatser. Kul att göra det så tillsammans! Tack för idag tjejer!

Dagens Lindström: