Promenader
Sen tog jag ut Shiva så hon skulle få ta sitt sök. Det var ett enkelt och inte så stort sök - mer anpassat till Vittra faktiskt men man blir ofta förvånad. Shiva kommer in tom flera gånger. Hon har helt tappat sitt sök den hunden. Det som förr var hennes paradnummer. :-( Jag vet inte vad som har hänt. Vet inte om jag tränat linjetag allt för mycket och försökt styra henne jämt eller vad det är. Det var ju likadant förra träningen uppe i Starsholma. Men då var ju alla lite "släpp-hjärnade" så jag brydde mig inte så mycket om det då, men nu får jag nog lägga lite kraft på det fria söket med den gamla damen. Så lätt det är att träna på samma saker hela tiden alldeles för monotont.
Sen var hundarna nöjda och allt ihop gick fortare än vår vanliga runda som vi brukar gå. Men så effektivt. Hundarna var betydligt tröttare på kvällen än efter en vanlig promenad.
Idag var Miamaria och Viggo, och mamma och Tees med och gick på åsen i Tormestorp. Vi gick i min älsklingsskog - bokskogen! Jag tror Mia börjar tröttna på när jag högt och ljudligt njuter av den skogen. Men det är så vackert med de röda löven på marken och dessa gröna mossiga fötter på träden. Alla gröna och grå "mjuka" stenar gör det hela fulländat. Jag älskar stengärden oxå...men inte att gå över dem. Eller hur? ;-) Jag är inte den graciösaste varelse när jag skall gå över stenar som inte "sitter stilla" och jag är jämt rädd för att trilla. Men de är vackra att se på :-)
Alla fyra hundarna for som projektiler fram och tillbaka i skogen och de bara njöt - framförallt Viggo som var ensam herre i sitt harem. Men vid ett tillfälle stod alla fyra hundarna stilla mitt på stigen och kollade in någonting. Ett vildsvinshuvud!!! Huvva...trodde inte vi hade vildsvin där men det har vi ju så klart. Det var bara ett litet huvud så det var väl en kulting som fått sätta livet till och hamnar på grillen så småningom. Där gör de sig bäst tycker jag. I skogen vill jag inte ha dem.





I brist på foto från i veckan (men det rättade ju mamma till) kommer flera Lindströmmare:




Träning i Tågerup.
Förutom mig och Vittra var där 7 andra ekipage. Kia och Bigge, Ia och Kelly, Liza och Vega, Mattias och Boston (en Inkwellare precis som Shiva), Ingela och Tessie, Mia och Viggo (Ingelas och Mias tur att vara hermeliner - Meitashermeliner) och slutligen Lena och Guinness. I mitten på bilden våra excellenta instruktörer Kent och Gert.

Vi började med vanliga markeringar i storgrupp. Både framför oss och bakom oss. Framför oss hade inga hundar problem att markera men kast bakom oss missade flera av hundarna...men inte Vittra inte. Hon är lika präglad på "kva-kva-kva" som Shiva är på skott! Det är ju då något händer *ler* Jag skall be funktionärerna på jaktprov kvacka ordentligt när det blir dags för det. Vittra är arbetsglad till tusen och det hörs även en del tyvärr.. Men det kanske går att tygla lite mer framåt iaf.

Lena, Kia och Bigge
Sen delade vi upp oss i grupper och fortsatte med markeringsövningarna. Vittra är en väldigt god markör och finner dummyn snabbt och levererar den snabbt till matte. Lite problem med avlämningarna har vi fortfarande men det är ju betydligt bättre än det har varit. Men full fart - rakt in - är det iaf. (vid ett par tillfällen sprang hon dock rakt mot Ia istället för mig. Såg nästan ut som hon såg fel eller tänkte fel. Men det var bara på ena stället vi apporterade på) Det vi annars måste träna på är givetvis stadga och lydnad...trist men sant. Stadgan brukar jag kommit längre på på en ettåring men av någon anledning har jag mest lagt krutet på avlämningarna. Lydnaden är jag ju jämt sämst på och fotgåendet finns inte över huvudtaget. Fot var inget Vittra la på minnet från brukshundklubbens två kurser utan det var nog "matte viftar med en köttbulle" som fastnade. Å inga köttbullar - inget fotgående! Hon verkar inte ha en susning om vad det innebär. Jag måste givetvis tänka om i inlärningen av fot. Vittras mage tål dessutom inte köttbullar längre *ler*

Lena, Guinness och Kent
Sen bytte vi grupp och fick lära oss en övning där hunden inte får hämta markeringen så länge som hunden är taggad. Vi lärde oss den mest teoretiskt då det hade krävts två tre timmar att få tex Vittra att "glömma" eller iaf inte bry sig om den slängda dummyn. Vi provade lite grann och Vittra hade mycket svårt att varva ner men slutade pipa efter ett litet tag. Men hon visade länge med kroppen att hon absolut visste var den var.

Mia i dirigeringstagen (men Viggo sitter lugnt lååångt bakom) - Ingela fnular med sin pall
Sen provade vi lite på linjetag. Gert rådde oss till att lägga dummyn längst ut först och ev en rådjursdummy närmast för att minska risken för ev byte. Jag trodde denna övning skulle vara en baggis för Vittra men hon var nog helt slut i huvudet då hon mest vimsade omkring. Helt plötsligt kunde hon inte lämna av eller gå på linje. Hon släppte dummyn vid ett flertal gånger på vägen in. Det har hon aldrig gjort tidigare. Men men - någon gång skall vara den första. Hon släppte och börja nosa runt i skogen och sprang och hämtade en gammal dummy som hon hämtat tidigare och allt annat tokigt. Men hon var nog trött efter ett par timmars träning. Hon är ju bara ett år.

Två nyblivna ettåringar (förra veckan) Vittra och Bigge
Sist provade vi med lite vilt. Gert kastade en stor trut och jag trodde åter igen det skulle funka direkt. Men Vittra ville inte alls ta den äckliga truten i munnen. Bakläxa igen. Hon har ju tagit råkor, kråkor, skator, änder, fasaner och kanin, men trut har vi missat. Bigge tyckte dock att den var jättegod och knallade tom en gång för att få njuta av den lite till.

"Vill ha!"
Det skall bli kul att fortsätta denna kursen. Även att träna hemma så klart - så man slipper att skämmas fortsättningsvis ;-)
Dagens Lindström:

Starsholma igen

Förväntansfulla men tysta hundar
Vi började med att göra några "osynliga" linjetag som var i varierande svårighetsgrad. Detta är ju inte Shivas starka sida, varken linjetag, stoppsignal eller dirigering. Kommer förmodligen inte bli heller (det sparar jag till Vittra som har blivit en fena på stoppsignalen på några få gånger) Det blev ett lite sökaktigt linjetag men apporterna hämtades in efter lite jox. De andra var betydligt bättre även om det var vissa problem för många idag. Men en löptik mitt bland alla hanar är ju inte så lätt. Men de flesta klarade av linjetagen hyfsat även om en del blev lite mer som ett mellanting mellan dirigering och sök.

Cecilia och Nolte in action

Därefter började det tuffa för dagen. Lååånga markeringar över en stor äng och mot ett björkbuskage. Helt omöjligt för hundarna att fokusera var dummiesarna hamnade. Pedagogiskt nog sattes vita sockar på dummiesarna men det hjälpte föga. Det var för svårt och hundarna var för ofokuserade.

Kolla Scillas alltid helt underbara kontakt med matte
Shiva ökade på hanarnas svårigheter med löptiken, genom att kissa mitt i den ena rutan och bajsa i den andra ;-) Blev ju ett bry för hanarna att markera över *skäms* Men men...vi har ju inga maskiner. Sen tog vi en välbehövlig fika...markeringarna höll vi på med lääänge eftersom det var så svårt. Vi skulle givetvis gått närmare och gjort de enklare - men ibland är man ju för envis för sitt eget (och hundarnas) bästa.

Kolla på "lap doggen" Guinness. Scilla gör det nästan igen! ;-)

Till fikan kom även en hund till (med matte och husse så klart) som är konvalecent och bara skulle vara social. Han var rätt intresserad av att göra annat än att fika ;-) Han var laddad att börja jobba igen.

Shiva fokuserad och tyst!
Sen började det riktigt svåra. Alla var inställda på att nu skulle allting klaffa. Vi var till och med rädda för att vi gjort det för lätt. Ett stort sök med många utlagda dummies som hundarna skulle få jobba i en och en i taget. Dummiesarna låg hyfsat tätt uppe på en kulle och jag tror att det låg 24 st där. Innan kullen låg där ett antal smådummiesar på en liten äng. Hundarna sprang tomma både länge och väl ute i söket och efter en timme började jag tro att vi skulle få lämna några dummiesar där. En och annan förare funderade nog på att lämna kvar även hunden där såg det ut som ;-) Eller byta ras...eller något annat drastiskt *ler* Jag är lite nöjd med Shiva idag trots allt. Hon var lös i alla förflyttningar och stor del av tiden för övrigt. Hon gick inte upp i varv heller idag och var sansad. Men inte särskilt effektiv. Men det var något konstigt idag. Det var nog inte bara löptiken även om det säkert störde hanarna mest. Men vittringen kan inte varit på topp ute i marken. Å som sagt...det är ju inga maskiner vi har.
Dagens Lindström:

Bilder

En bild i lite dålig kvalité men med kul motiv från samma runda

"Jag går min egen väg" ;-)
I slutet av rundan var de både trötta - och genomsura...

Idag har vi varit nere i Lund och passat Linnéa. De har satt ut morfinet på Moa och det har blivit en helt annan bäbis. Man kände knappt igen henne från förra gången. Hon har ju fått tilbaka hela sin ansiktsmimik och är vaken och "med" på ett helt annat sätt. Moa hade gjort ett nytt EEG på förmiddagen och EEG:t visade även denna gång "små fel" som kan troligen kan ge epilepsi, så hon sätts in på epilepsimedicin från och med idag. Det skall även göra en magnetröntgen nästa vecka. Annars är det mest magknipet som bekymrar henne. Hon har ont i "maggen".

Linnéa sprang mest omkring och spelade pajas. Det var nog tur att farfar, farmor och faster skulle "rädda" föräldrarna från henne en eftermiddag *ler*

Vi åkte först ut till havet i Lomma för att hundarna skulle få gå lite och det ville de ju så klart. De ville dock helst vara lösa och få bada i havet men det ville vi undvika då de skulle sitta i bilen mest hela eftermiddagen. Det blev en koppelpromenad och sen åkte vi och åt i Lomma. Linnéa hade varit lite kinkig med maten vissa dagar men idag gick det bra och äta både egen och farfars mat. Det är nog en farfars tös. ;-)
Sen åkte vi till skattkammarön - ett lekland i Lund. Linnéa som var trött när vi väl kom dit och sov i bilen bars in nästan sovande...."nu skall du leka unge" *ler* Men hon blev ju så klart helt salig när hon väl var där inne...hon började lite försiktigt i de små rutschbanorna - men det tog inte så lång tid innan hon åkte den långa med flera gupp... Här kommer en bildkavalkad från eftermiddagen.











Det enda vi hörde sedan vi kom in i leklandet var "en gång till" :-) Vi fick till slut tvinga henne till en vätskepaus och tyvärr visar inte bilden riktigt hennes rödflammiga ansikte. Hon såg ut som en påmålad påskkärring ;-) Kinderna var så röda så röda... När leklandet stängde fick hon verkligen övertalas att åka hem...."bara en gång till....."

Jag tror att hon somnar ovaggad i kväll - och det tror jag faktiskt även att farfar och farmor gör ;-)
Dagens Lindström:

Lilla Moa...
Första tiden efter operationen verkade allt bra - men det är något som gör att hon inte mår helt bra. Dels har hon troligen fått tillbaka sin kolik som hon hade före operationen och dels kanske det är något mer. Moa har något som liknar kramper och hon rullar lite med ögonen ibland och genast befarades det att hennes hjärna skulle tagit skada av antingen operationen eller att hon inte får tillräckligt med blod upp till huvudet nu efter operationen. Tidigare var det ju ett rejält stopp i artären som ger blod och syre till kroppen, neråt. Nu efter operationen är det ju ett fritt flöde ner men trycket upp har ev försämrats pga det. Moa har bara en fungerande artär upp i sitt huvud (normalt har vi en på var sida) då hennes andra artär är helt förtvinad och tydligen aldrig varit blodfylld. Detta skall man kunna leva med då den fungerande artären kan försörja hela huvudet.
Efter mycket om och men och ett flertal undersökningar (röntgen, EEG, MRT osv av både hjärta, lungor och huvud) har det iaf inte hittats några allvarligare fel. I kväll kom senaste beskedet att det inte finns någon uppenbar hjärnskada...det var som ett helt grustag föll från hjärtat! Men man lutar lite åt något eventuellt epileptiskt. Fler undersökningar kommer att göras de närmaste dagarna. Nytt EEG och en ny magnetröntgen skall göras. Hjärta och lungor ser iaf helt okey ut men i magen är det stora mängder luft. Inte så konstigt att Moa klagar och har ont med sådant magknip som det ger. Förhoppningsvis är det koliken och de mängder mediciner, bla morfinet som gör de andra symptomen oxå. Men det kommer att fortsätta utredas givetvis.
Imorgon kommer vi köra ner till Lund igen (ikväll har pappa varit där). Då skall vi hämta Linnéa och försöka aktivera henne under dagen så föräldrarna får lite avlastning och ev kan få sova några timmar på dagen. Det har inte blivit så mycket av den varan för dem senaste tiden. Antingen har de fått sitta hos Moa eller haft Linnéa - eller båda tillsammans.
Hoppas jag kan komma med lite roligare nyheter och information om några dagar!
Bättre och bättre...
Det har varit händelserika dagar senaste veckan men jag hoppas att vi slipper sådana framöver faktiskt. Men man lär sig att uppskatta sin omgivning på ett helt annat vis nu!
För att bjuda på något annat än Lindström idag kan jag väl få bjuda er på ett stort leende - och kanske en och annan tår. Jag grät som ett barn iaf - men glädjetårar denna gången... Det kanske är gammalt för er andra - men det var helt nytt för mig igår. Lyssna och njut....
Kan inte låta bli att bjuda er på en till - samma sång - men denna gång i fullversion. Söt som socker!
Hon kom tvåa i England - bara slagen av Paul Potts....
Lunds sjukhus gånger två
Ni som inte klarar av "sjukhusbilder" skall inte scrolla ner... det ser ut som ett mindre laboratorium.

Moa med sin snuttefilt över huvudet - som hon brukar vilja ha.

Pappa Thomas och sin lilla Moa. Syrgasmasken ser betydligt trevligare ut än respiratorn gjorde.
Får skriva lite mer sen men nu skall jag i säng...helt slut efter dessa två "utfärder".
Snö....å Moa

I förrgår var vi ute på åsen med Mia och Viggo och jag hade med mig Svante, min systers son från Stockholm, och Tees. Vi gick en lång runda pulsande i snön och kom tillbaka till bilarna just innan det blev helt mörkt. Hade inte snön funnits så hade det varit beckmörkt sista biten.
Att jag hade Svante och Tees med mig berodde på att resten av familjen (mamma, pappa, Suzan och hennes dotter Hannah) åkte till Landskrona för att hämta Linnea på dagis. Sen körde de ner henne till Lunds sjukhus där min bror Thomas och hans sambo är tillsammans med nyfödda Moa. Det har upptäckts att Moa har fel på hjärtat och måste opereras :-( Hon har eventuellt till och med två fel på hjärtat som måste opereras så det känns inte som en så bra början på året eller på lilla Moas början i livet. MEN de är ju duktiga i Lund och vi håller alla tummar vi har.

Bilder från i november

Spännande med lillasyster
Suzan och hennes två barn kom ner nyårsdag och skall stanna tills i morgon. Svante och Hannah älskar djur och hundar och de kan ju få sitt lystmäte här nere i Skåne ;-) Tees är nog favoriten då hon är i lite behändigare storlek (kan nog bara bero på det) men även flattar duger.

Skräckblandad förtjusning?

Vittra tar varje chans till kroppskontakt

Hannah och "morfar" (vad svårt det är att skifta mellan pappa, morfar och farfar *ler*) tittar på dansuppvisning på dvd
Det blir ingen hundträning för mig imorgon fast det är söndag. Det är lite för dåligt väder och väglag för att jag skall ge mig ut. Jag får ta en lång skogspromenad istället som kompensation tror jag. Vi skall ju även hinna säga hejdå till "tokholmarna" innan de hinner resa hem.
Dagens Lindström:

Så var nyårsafton över...
Jag tog dock det säkra före det osäkra och tillbringade nyåret hemma med nerdragna markiser och fördragna gardiner. Grannarna undrade nog ;-) Musik var på i alla rum och jag höll på att gå sönder. Det är det värsta jag vet att ha både tv och radio på - men vad gör man inte för sina hundar. *ler* Ett par grisöron vid tolvslaget tog bort det värsta intresset för bomberna utanför fönstren oxå. Sen när det lugnade sig vid ettsnåret skulle jag släppa ut dem för sista pinkrundan - då började givetvis grannen bakom igen! *suckar* Hundarna slapp sova i köket i natt (som har fönstret mot den grannen) och fick ligga i mattes säng! *hoppsan* Vittra som bara varit på ovanvåningen två gånger tidigare, när hon skulle badas, tyckte det var toppen. Hon sprang runt första halvtimmen och bara "upptäckte". Sen knölade hon ner sig i sängen och suckade ljuvt...såhär skulle man alltid ha det, sa hon.... :-)
Vi började det nya året med att gå en runda med en ny bekanting. Den nya flatten som flyttat in i vårt kvarter - Ruben. En omplaceringshane på 15 månader som flyttat hem till Anna och hennes familj. Vi gick en runda på Espethöjden och Vittra och Ruben fann varandra direkt.

Dålig bild men kolla Vittras gap *ler*
Ruben är en otroligt hög 66cm? gosse som inte riktigt växt i sina ramar än. Men mild och trevlig och som säkert kommer bli till mycket glädje för sin nya familj.

Även Shiva tyckte det var en schysst new-kid-in-the-block

Vittra "klättrar" ner
Vi provade även att kasta ett par dummies till Ruben efter promenaden... vilka avlämningar! Han var liite trög ut och in, men har förmodligen inte apporterat så mycket tidigare. Men han har helt spontana avlämningar. Så vackra så. När jag kastade en dummie i slutet tänkte han att det är väl bäst att lämna tillbaka den till den tanten som "tappade" den. Han kom snyggt mot mig och när jag inte tog emot den så klättrade han upp i ansiktshöjd för att lämna den. När jag fortfarande inte tog den så tryckte han den mot min mun!!! *ler* Då var jag ju tvungen att ta emot gåvan. Läckert! Var rädd om de avlämningarna Anna!!!

Jag har inte lärt mig bemästra min nya kamera ännu men tyckte denna var läcker ändå att ha med... Kolla Vittras fokus *ler*
Dagens Lindström (appropå alla nyårslöften *ler*) :

...från oss alla - till er alla ett riktigt Gott Nytt År!!!

Årets sista Lindströmmare:



Träning i Hjärtasjön och köp av vedvagnar
Vi tränade på en helt underbar plats strax innan Lönsboda. Hjärtasjöbaden tror jag att det hette. En underbar gammal gård vid en liten sjö som var så välskött liksom markerna runtomkring den. Riktig gammal urskog med mossa överallt. Tyvärr regnade det mest hela tiden så det blev inga bilder tagna när vi jobbade.
Vi delade upp oss i två grupper varav den ena började med rätt avancerade dirigeringsuppgifter medan den andra gruppen började med ett rätt smalt, men djupt sök mellan två stengärdsgårdar. Fia hade stoppat in dummies i lite hålor och i buskar så inte allt låg på plan mark. Shiva jobbade på bra och det gjorde de andra oxå... ja det var väl ingen tvekan om i vilken grupp vi började i förresten?!?! ;-)
Efter det så kastade vi enkel- och dubbelmarkeringar i en rätt kuperad terräng med en stengärdsgård som hinder i början. Man såg hur taggade hundarna var när de flög över stenarna som om det vore en plan autostrada. Det fanns en lite lägre övergång men flera gånger struntade hundarna i den och flög över närmaste vägen. Man fattar inte hur smidiga de är ibland. En labbehane såg förhållandevis stor och tung ut jämfört med en flatte - men även han flög graciöst över - tillsynes helt utan ansträngning. Sen gick vi ner till sjön och tränade en variant av klockan. Tror att den kallas "fyrkanten" *ler*. Fyra dummies läggs ut i en stor fyrkant och så skickar man hunden på linjetag lite kors och tvärs. Går ju att variera i det oändliga.
Sen blev det otroligt nog lite uppehåll i regnet och vi tog den obligatoriska fikan. Då åkte kameran fram till mina träningskompisars "knorrande". - Det ser ju ut som om vi jämt fikar, sa de. :-)



Efter fikat tränade vi linjetag bakom gården på en äng och några små dungar. Shiva gjorde två linjetag med tre dummies i den ena och två i den andra. Sen gjorde vi en dubbelmarkering var. Shiva är en mycket bra markör men lite sämre på linjetag. Hon måste få synliga dummies och inte för många då hon glömmer de sista ibland.
Jag ser verkligen fram emot att träna där på sommaren oxå då där är hur bra tillgång på vatten som helst.
När jag kom hem såg jag att Vittra varit sysselsatt en bra stund. Hon hade arrangerat sitt tygstycke på ett nytt konstnärligt vis och fått en tredubbel drapering över buringången *ler* Såg riktigt snyggt ut. ;-)

Skönt att hon hittar något att pyssla med när hon saknar matte. Hon och jag åkte direkt ut på Åhusfältet och tränade lite stoppsignal (hon är betydligt bättre på det än Shiva efter bara fyra olika träningstillfällen!) närsök och vanligt sök. Gud vad hon jobbade. Hon börjar sitta mer och mer fast i kast och det är ju skitbra. Några ungar började smälla med nyårsraketer en bit bort efter ett tag och Vittra visade ingen reaktion alls. Det bådar gott inför i morgon.
Sen ringde jag på en annons på Blocket ang några stålvagnar som man kan förvara tex ved i. Pappa följde med och hämtade de tre vagnarna uppe i Lagan strax ovanför Ljungby. Det var precis och precis de tre vagnarna fick plats i vårt släp. Nu vet jag var jag skall göra av min ved när den väl är klyvd...nu det skall bara göras oxå ;-)

Jag klev i mina kängor klockan nio i morse och fick av mig dem i kväll vid åtta när jag tog en fika med en kopp kaffe och skinkmackor hos mina föräldrar... mina fötter började nästa protestera innan kängorna åkte av.
Har ju glömt dagens Lindström några gånger. Här kompenseras det:


Träning på Listers huvud utanför Sölvesborg
Maria hade lagt upp träningen i en helt underbar miljö. Vackert så man häpnade men blåsigt och rätt kallt. Vi träffades på en parkering nedanför strövområdet och hundarna fick hälsa på varandra... det blev ett roligt kaos av hundar. :-)


Man är glad för att man har den ras man har - tror inte att man hade kunnat släppa ihop så mycket hundar i olika åldrar och kön direkt ut från bilarna. Inte de flesta bruksraser iaf.
Vi började med lite linförighet och inkallning. Eller försök till det - Vittra och jag glänste inte precis ;-) Sen blev det dolda markeringar. Alla hundar hade väldigt hög motivation och det blev en del knallningar. Sen gick vi över till att göra ett stort sök i en liten backe med bokar. 22 dummy som de fick hämta två var, sen passivitet och sen jobba igen. Vittra jobbade på bra, det märktes inte att hon var yngst idag (förutom Zolo men han var mest åskådare) Men hon piper lite för mycket i passiviteten så man får gå lite vid sidan om ibland.

Malin och Oscar

Cattis och Zack

Ia och Kelly i full karriär

Maria och Meia

Å Zolo - sötast idag tror jag de flesta var överens om.
Sen var det fika och korvgrillning. Grillen var igång när vi kom upp till samlingsplatsen och det var "vattning" av hundar och även fika för oss tvåbenta. Hannes får väl räknas till oss tvåbenta även om han inte riktigt går på dem *ler* Vittra tyckte han var ljuvlig och ville jämt pussa honom.

Maria, Hannes och faktiskt - Vittra

Maria går iväg med "sin flock". Visst klär hon i att ha flera hundar? ;-)

Kelly friar till Zack efter träningen - han ser mest generad ut ;-)
Efter fikat var det dags för linjetag och långa markeringar. Vi delade upp oss i fler grupper och jag stannade själv med Vittra för att träna stoppsignal, linjetag och höger och vänster. Provade även med första "ut-tecknet" men det var lite konstigt tycket hon...men jag behöver ju inte vara så "hialös"
Sen var alla rätt trötta och lite frusna så träningen avslutades med kaffe och....givetvis de obligatoriska gruppfotona ;-) Många kort blir det... *ler* Men ett blev ju hyfsat. Ovan från vänster: Meia, Zack, och Oscar. Nedan från vänster Vittra, Zolo och Kelly.

Roligast ändå är korten INNAN ordningen infinner sig.... :-)

Tack alla för en rolig träning och samvaro!
Mitt julpyntade hus..
Julefrid?

PS. Måste ge tips för att få mer julkänsla. Julspecialen på http://katastrofalaomslag.blogspot.com är extra fin i år ;-)
Starshult igen...
Träningen gick bra förutom att Vittra blev rätt pipig. Hon är lite för ung för större träningar men det är ju så kul.... Men vi försökte hålla oss lite vid sidan om för det mesta. När vi var själva tränade vi stoppsignal, linjetag, höger och vänster (allt detta för första gången *ler*) men det fungerade faktiskt över förväntan! Roligast var att jag hade nya smådummiesar med mig till att kasta vid stoppsignalen och Vittra lämnade av dem nästan perfekt. De verkade inte uppfattas som "lika stora skatter" som de vanliga dummiesarna är. Kul! Tillsammans med de andra tränade vi markeringar....vilken fart hon har..:-)
Bildkavalkad från träningen följer....









Det är säkert något fel i huvudet på mig (jo det har jag ju "papper på") och har nog alltid varit... Men Lindströms humor och "icke-jul-känsla" överensstämmer så till den milda grad med mig att jag inte kan hålla mig från skratt - även om han ibland tangerar även mina gränser *ler* Jag får be om ursäkt i förväg ifall jag förstör någons julkänsla...men här kommer iaf ett batteri av julbilder... :-) Håll i hatten!




....en vecka kvar till jul!
Hundträning
Idag var det debuten för träning i den nya träningsgruppen som håller till i Lönsboda - Killebergs trakten. Vi skulle träna i Starshult...som ligger utanför Loshult...*flinar* Jag visste tusan i mig inte var Loshult heller låg men efter lite direktiv fick jag reda på att det låg mellan Osby och Älmhult. Lite norr om Killeberg. Ute i tassemarkerna alltså ;-) Det är genom Cecilia Bording som jag hört talas om gruppen som tränar varje söndag och jag har varit lite intresserad av att få komma med ett tag och trägen vinner ... ;-)
Det var egentligen avslutning på hundkursen nere i Västra Hoby som jag gått med Shiva men då hon löpte och då Mia fick förhinder att åka dit idag valde jag att åka norrut istället. Det var verkligen inget lockande väder men med regnkläder fungerade det trots allt. Vittra var het på gröten och tyckte det var kul att det ääääntligen hände nåt roligt. Det är ju några veckor sedan hennes båda kurser tog slut. Hon var lite extra pipig och het men det lugnade ju sig något under dagen. Det blev lättare och lättare att bryta hennes fixering när de andra hundarna jobbade. Där var en goldenhane i samma ålder som Vittra så vi var i gott sällskap. Vittra är ju annars lite för ung för avancerad träning tycker jag. Men vi anpassade övningarna till deras kapacitet. Det var en helt underbar miljö att träna i. Det var en hel kedja av sammanhängande kohagar i kombination med skogsbackar som vi var i och någon sa när vi gick in där att spåren såg rätt färska ut men vi kom fram till att inga kor sågs till och de var troligen inte ute så här års.
De mer avancerade hundarna gjorde dirigeringar och linjetag som jag är lååångt ifrån med både Shiva och Vittra. De skickade rakt fram, stoppade och skickade höger eller vänster rätt genom små öppningar i stengärdena som omgav varje mindre hage. Vittra och goldenvalpen gick istället till ett passage mellan några hagar med stengärden på båda sidor. Perfekt ställe att börja med linjetag på. Det fanns inga alternativa vägar för hundarna att ta och man kunde "trycka" ut dem rätt långt då det som sagt bara fanns rakt fram att välja på. Vittra var duktig och tog dubbla dummies på linjetagen och jag fick som sagt ut henne rätt långt. Jag lyckades dessutom få henne att inte byta - även den gången då hon sprang över den första två gånger. Nöjd med det faktiskt men mindre nöjd med att jag fick ha koppel på henne för att hon inte skulle tjuvstarta. Hon var bra het i början. Efter våra linjetag la vi ett enkelt sök med fem dummies för att få ner tempot lite på Vittra. Golden började men busade mest runt och ville inte komma in med dymmyn först. Matte bröt efter två och Vittra hämtade de kvarvarande tre. Hon har inga vackra avlämningar hon heller men kommer direkt in med dem. Hon väljer själv att oftast sätta sig ner vid avlämningen - troligen för att hon då kan vända mig ryggen. Det ser rätt illa ut.
Sen gick vi upp till de andra igen som då började med ett sök uppe i en skogsbacke. De skulle göra en mer avancerad övning med sök i kombination med markeringar men de små fick göra det mycket enklare. Först hämtade Vittra två på söket sen fick hon göra en enkelmarkering. Lätt som en plätt förutom avlämningarna. När alla var färdiga där var det fika! Hundarna varvade ner direkt och såg ut att njuta lika mycket som vi av pausen och fikat. Skönt att se att det inte bara är jag som fikar tillsammans med hundarna ;-) Där serverades pannkakor, mackor och kakor *ler*
Vädret var som sagt inget vidare men med rätt kläder och lite filtar etc blev det rätt mysigt. Jag hade till och med kommit ihåg att ta med en fäll för utomhusbruk till Vittra som jag köpt för över tio år sen. Men det vet i sjutton om hon uppskattade det efter förtjänst :-)
Mitt i fikan så hörde vi plötsligt ett vrål av massa kossor. Snett nerifrån ena hagen (där vi oxå gått in) kom 60 -70 kossor springande i full karriär. Då blev det fart på oss kärringar kan ni tro! :-) Jag blev nog mest ställd och tänkte inte så mycket, men många hade ju huvudet på skaft och samlade snabbt ihop dummies och annat. Jag fick bara med mig Vittra och min ryggsäck . Jag fick för mig att mina dummies låg mitt ute i den hagen korna kom i och jag hade INGEN tanke på att springa in och hämta dem. *ler* Vi gick längre in i systemet med hagar och upp på en backe. Då såg jag att det var folk med och organiserade "tjurrusningen" och de hade även hundar med sig för att driva flocken dit de ville. Det var en mycket vacker syn att se dessa hundar arbeta. Utan dem hade de inte fått ordning så snabbt på djuren.
Här syns en del av flocken i den hagen där vi tränat dirigering tio minuter tidigare
Ingegerd hade lyckas få med sig mina dummies så jag slapp gå tillbaka och hämta dem senare. Korna var på väg längre in i systemet med hagar och passerade så småningom den hagen med skogsbacken vi satt och fikade i. Vi tittade på med viss spänning då det inte fanns något mellan oss och kossorna utan vi fick helt lita på att männen och hundarna klarade av att hålla dem samlade - vilket de oxå gjorde.
En del av träningskompisarna var så korädda att de gick till bilarna via en annan väg medan flera av oss andra fortsatte träna markeringar i trygghet bakom backen. Vittra och jag på betydligt kortare avstånd än de andra givetvis. Jag hade fortfarande Vittra med koppel runt halsen men hennes tendenser att knalla var betydligt mindre. Hon satt snällt och väntade på kommando. Hon pep lite när de andra jobbade men jag gick bort en bit och la ut några dummy till som hon fick hämta och tränade avlämningar samtidigt. Det fungerade bättre med min handske men även bättre med dummy än tidigare på dagen. Får lägga ner mer krut på det. Det var trevligt att träna med nya personer då man alltid får nya tips och idéer.
Dagens Lindström:
Bursnack...

Från i natt för ovanlighetens skull - hon brukar sova hela nätterna. OBS ingen arrangerad bild *ler*
Jag har försökt lägga in ett påslakan inne i buren som jag använt ett tag för att min lukt skall vara där och ge henne lite trygghet. Vet inte om det fungerar men det går inte att ha mer än en dag för hon välter eller tar sönder vattenskålen/upphängningen varje dag så allt i buren blir blött dagligen, sen får lakanet torka en dag. Jag lagar upphängningen (som var i metall men drogs sönder) med plaststripes varje dag men det går ju klart av igen. En gång hade hon fått tag i plastbandet och dragit åt hållaren! Hon är finurlig. Då var hållaren lagom till ett ägg istället för en vattenskål. Starka tänder har hon iaf.

Det var förmodligen fel teknik i natt efter som den fastnade.... men visst är det smala hål som hon lyckas få in den i?
Men trots att jag sprutar DAP feromoner på fällarna varje dag är hon förmodligen inte så lugn på hela förmiddagen. Men hon gnäller och skäller inte längre när jag kör iväg nu längre. Tuggben och leksaker är ointressanta i buren men hämtas därifrån så fort hon kommer ut ur buren. Men visst blir de lugnare när de löpt första gången Kia? *ler* Snälla Vittra - börja nu :-) Det som är skönt är trots allt att hon gör ju inte illa sig och inget går sönder längre (mer än en nonspill i plast - dumt!) så det här får väl fortgå som det gör nu. Jag är ändå betydligt mycket lugnare när jag kör iväg och när jag kommer hem nu än tidigare.
Lindström är sekundsnabb...

tar en bonus idag oxå...i färg dessutom

Lindström

Kurs och mammas födelsedag
Idag var det kurs igen och idag fick jag nog skämmas lite. Shiva var helt utom kontakt och fladdrade omkring mig lite planlöst utan att det gick att rätta upp henne. Försökte jag skärpa upp henne så hukade hon sig som om hon var strykrädd. Hon hade inte heller mod nog att sitta kvar okopplad bland andra hundar utan kom smygande till matte flera gånger. Vet inte om det är löpning på gång eller vad som tar på hennes självförtroende. Jag uppfattar inte det som olydnad utan mer som hon inte klarar av uppgifterna. Men apporteringen fixade hon ju idag som vanligt.
Vi tränade både linjetag, stoppsignal (gick inget vidare), "klockan" (funkade kanon) och närsök. Närsöket var faktiskt helt nytt för mig och jag har aldrig tränat in det på något speciellt vis tidigare. Jag har bara sänkt handen mot marken när jag skickat på sök för att visa att det är nära. Men detta är ju ett helt annat sätt att lära in det på. Man sätter hunden mitt i söket - som bara är några kvadratmeter stort - och lägger ett par bollar eller andra små apporter runt henne och säger "sök-sök" eller använder pipan som närsöksignal. Shiva har ju inte tränats med pipan där utan jag använde mest "sök-sök" som hon är mer van vid. Det fungerade hyfsat för att hon inte veta vad som var frågan om men det krävs MYCKET träning för att dessa signaler skall fastna. Skall inte använda tennisbollar heller då avlämningarna blev helt värdelösa. Antingen fastnade bollen bak i munnen på henne eller så spottade hon ut den för tidigt. Jag fick klämma och pilla henne runt munnen rent för mycket för att hon skulle gilla att lämna av dessa bollar. Jag får skaffa några pyttesmå dummies istället.
Sen var det direkt hem och byta om och gå på kalas. Mamma fyller år i morgon och firar det idag. Hon har fått låna Stockholms-Hannahs födelsedag idag. Det blev god söndagsstek och god efterrätt. Man blev mätt som en plätt
men skulle ändå trycka ner lite tårta ovanpå det.
Mia var kanonsnäll och tog hem Vittra som varit själv hemma på förmiddagen så jag slapp lämna henne ensam hemma igen. Shiva la sig givetvis och sov direkt jag körde. Vittra hade busat med Viggo i flera timmar så hon hade haft kul - troligen Viggo oxå. Men Mia hade nog haft händerna fulla... Tusen tack Mia - det var guld värt!
Dagens Lindström:
Arkelstorp i repris
Min kamera och jag är inte riktigt överens om hur man gör för att ta "fartiga bilder" det blir mest suddigt även om jag ställer in den på "Sport" Men jag får klura lite på det. Men vissa bilder blev lite kul ändå..



Vi försökte få till den obligatoriska "sitta-bredvid-varandra-bilden" och då passade Viggo på att pussas allt vad han kunde ;-)

Men till slut fick jag EN bild som inte var jättekorning eller bara ett sudd av hundar som rör sig. Jag får nog gå en kurs och lära mig min kamera.

Dagens Lindström:
