Shiva o Vittra

Det är sannerligen ett nöje att surfa runt bland mina hundvänners bloggar om dagarna. Det bjuds både nyttigheter o tokigheter var och varannan dag där. Följer man sen allas kommentarer runt om i bloggarna, ökas nöjet ytterligare. Om en utomstående bara skulle flyga ner i en blogg blir det nog tämligen obegripligt - utan man får ha koll på "alla" om man ska hålla sig a´jour. Måste även säga att vi har otroooligt duktiga hundar oxå som både kan logga in på bloggarna och fixa de små tangenterna så de kan kommentera sina kompisars bloggar och kommentarer. För att inte tala om de mer infantila tvåbeningarna som bloggar innan 6 månadersålder! Det ni... Det kunde man inte när jag var ung ;-)

Härligt att se att ni bjuder på er själva iaf. Å att man kan drivas till att ta fram delar av kryddhyllan för att visa hur smååå dummiesar man köpt. *skrattar* Trodde jag skulle trilla av stolen Miamaria. Eller Kias hel-bloggs-kavalkad av bilder på Vittra för att få tyst på mig angående bilders synlighet eller inte. Detta var ju bara dagens stora skratt! Era andras bloggar är minst lika roliga och det är en av dagens höjdpunkter att surfa runt och läsa. Fortsätt att skriva - snälla!

Idag är det inte så mycket "hundigt" att skriva om. Bara en vanlig promenad med mamma och Tees på Hovdala. Men EN liten stoppsignal gjorde jag till Vittra och hon satte sig givetvis snabbt på rumpan och ropade "kasta den då matte" ;-) Så enkelt det är *ler*

Min "omtalade hundsäng" har tidigare mestadels varit i Shivas besittning. Nu sen burarna kommit in i köket används sängen mest när matte sitter vid datorn....vilket iofs är en rätt stor del av vår tid ;-) Men senaste månaden har Vittra mer och mer snabbt slunkit upp i sängen och brett ut sig. Timida Shiva har accepterat detta utan prut men idag var hon sugen igen och hoppade upp dit hon oxå. Vittra makade lite besvärat på sig men blev kvar och det fungerade ju att ligga där båda - precis som det var tänkt när jag fixade till den till hundsäng. Här kommer två bilder från idag efter promenaden.





Dagens Lindström: