Shiva o Vittra

Igår var jag inte så sugen på någon lång promenad i ösregnet. Konstigt vad vädret skiftar. I förrgår strååålande sol! Det njöt vi åt ute på Hovdala men igår som sagt blev det en kortis på Åhusfältet. Men för att det skulle ge hundarna tillräckligt tog jag med mig lite dummies. Efter en kort runda la jag ut en litet sök till Vittra. Jag var jättesugen på att kolla om stoppsignalen fungerade även när hon jobbade på ett sök. När hon kommit in med de två första skickade jag ut henne på "sök" igen och efter en liten bit blåste jag stopp. Hon stannade och vände sig om direkt och rumpan var i backen på två röda... Så glad man blir! Hon fick sin dummy kastad till sig och efter hon lämnat av den fick hon ta resten av söket. Jag gick lite på moln. Sen gjorde jag ett par kortare linjetag med henne för att hon skulle glömma söket jag lagt ut till Shiva när Vittra var färdig med sitt sök. Det fungerade oxå bra.

Sen tog jag ut Shiva så hon skulle få ta sitt sök. Det var ett enkelt och inte så stort sök - mer anpassat till Vittra faktiskt men man blir ofta förvånad. Shiva kommer in tom flera gånger. Hon har helt tappat sitt sök den hunden. Det som förr var hennes paradnummer. :-( Jag vet inte vad som har hänt. Vet inte om jag tränat linjetag allt för mycket och försökt styra henne jämt eller vad det är. Det var ju likadant förra träningen uppe i Starsholma. Men då var ju alla lite "släpp-hjärnade" så jag brydde mig inte så mycket om det då, men nu får jag nog lägga lite kraft på det fria söket med den gamla damen. Så lätt det är att träna på samma saker hela tiden alldeles för monotont.

Sen var hundarna nöjda och allt ihop gick fortare än vår vanliga runda som vi brukar gå. Men så effektivt. Hundarna var betydligt tröttare på kvällen än efter en vanlig promenad.

Idag var Miamaria och Viggo, och mamma och Tees med och gick på åsen i Tormestorp. Vi gick i min älsklingsskog - bokskogen! Jag tror Mia börjar tröttna på när jag högt och ljudligt njuter av den skogen. Men det är så vackert med de röda löven på marken och dessa gröna mossiga fötter på träden. Alla gröna och grå "mjuka" stenar gör det hela fulländat. Jag älskar stengärden oxå...men inte att gå över dem. Eller hur? ;-)  Jag är inte den graciösaste varelse när jag skall gå över stenar som inte "sitter stilla" och jag är jämt rädd för att trilla. Men de är vackra att se på :-)

Alla fyra hundarna for som projektiler fram och tillbaka i skogen och de bara njöt - framförallt Viggo som var ensam herre i sitt harem. Men vid ett tillfälle stod alla fyra hundarna stilla mitt på stigen och kollade in någonting. Ett vildsvinshuvud!!! Huvva...trodde inte vi hade vildsvin där men det har vi ju så klart. Det var bara ett litet huvud så det var väl en kulting som fått sätta livet till och hamnar på grillen så småningom. Där gör de sig bäst tycker jag. I skogen vill jag inte ha dem.













I brist på foto från i veckan (men det rättade ju mamma till) kommer flera Lindströmmare: