Shiva o Vittra

I helgen var det Bosjöklosters årliga Jakt & Fiskemässa. Vi var där i lördags. Både Shiva och Vittra fick följa med. De var ju där även ifjol och det gick ju hur bra som helst fast Vittra bara var ett halvår då. Det gick lika bra i går. Inte gick de någon perfekt fot och jag återgick nog till att gå med sträckta koppel i folkmassan och det ledde ju till att de slappnade av och inte behövde hålla koll. Så lite dragande i kopplen blev det allt men det var helt hanterbart. Vad som gjorde mig gladast var att Vittra var hur lugn och snäll som helst vid alla olika hundmöten. Inte en tendens till något nafsande eller utfallsliknande - trots en hel mängd "sura" hundar som kom fram. Folk har förvånansvärt lite koll på sina hundar. Vittra till och med pussade lite på sin bror Gizmo som vi mötte på massor av ställen mellan de olika montrarna.

Jag var ju även tvungen att anmäla till skojapporteringstävlingen på uppvisningsplatsen. Där startade vi ju även i fjol. Den gången sprang ju Vittra och hämtade ett par rådjursben som hon la sig och gnagade på. I fjol nobbade Shiva ett par gympadojor och det skulle bli kul att se om det gick bättre i år. I år låg där oxå två högar med saker som skulle apporteras. I ena högen låg en träsko, en tennisboll och en mjuk lekdummy. I den andra högen låg den andra träskon, en boll till och en tygknut. Det startade fem tio hundar innan oss och de flesta nobbade träskorna. Många hundar ville inte hämta in mer än bollarna och letade vidare efter mer "riktiga" apporter. Många dubbelapporterade med olika bra resultat. Jag startade Vittra först. Hon stack iväg som ett skott och tog in både träskor och bollar. Inga snygga avlämningar och satt nog bara ner två gånger. Ibland la hon det till och med på marken. Lekdummyn var inte heller nåt problem men tygknuten ville hon absolut inte ta. Fjärde femte linjetaget dit började hon vägra att gå iväg överhuvudtaget. Hon sa tydligt till mig att "nä, där finns inget mer (som jag vill ta) och jag tänker inte springa dit mer". *ler* Det var inte mycket mer att göra så jag fick bryta där. Men glad för att hon tog in det hon gjorde. Å hyfsat fort gick det oxå.

Sen startade några hundar till och så var det dags för den svarta modellen av apportör. Skulle hon nobba skorna i år oxå tro? Nix, pix, det gick som en dans. Hon tog dummyn först och sen en boll och sen träskon. I andra högen började hon med bollen, tog träskon samtidigt och tappade givetvis bägge. Då tog hon nya tag och stoppade bollen i skon och apporterade skon *skrattar* Det såg faktiskt ut som hon funderade ut det medvetet. Sen var det bara knuten kvar och så var hon hemma. Gick hyfsat fort faktiskt. När de ropade upp resultatet så hade vi andra bästa tiden. Efter några starter till av andra hundar så behöll vi den positionen och fick välja bland lite olika priser. Jag tog en typ av slangbella till tennisbollar. Helt okey priser skänkta av Teba med tanke på att det inte kostade något att anmäla sig.

I uppvisningsringen så hade de även lite fårvallningsuppvisning och terrierrace som var kul att titta på. Border collien som vallade var jätteduktig och det var verkligen vackra välskötta får som visades upp. Det är en skönhetsupplevelse att titta på när vallhundar jobbar. Annars blev det inte så mycket shoppat i år. En pannlampa till i vinter och lite tuggben blev det hela. Men ett otroligt somrigt väder och härlig stämning. Kameran var inte med så det blir inga bilder från lördagen.

Idag var det träning i Hjärtasjön som vanligt. Vittra fick stanna hemma och jag körde och hämtade Mia och Viggo så for vi dit. Mycket folk idag oxå. Fia & Sixten, Ingegerd & Olli, Cecilia & Nolte, Barbro & Julia, Mia Michael & Charlie, Magdalena & Jissa och jag och Mia med Shiva & Viggo.

Vi började med en Walk-up med Mia som skytt med hennes riktiga bössa men utan skott. Där var nog folk på gården bredvid och vi ville inte skjuta med apportkastarna heller de första timmarna. Men Mia "pangade" verbalt och Michael kastade dummies. Shiva gick lös hela tiden och satt helt fast. Hon tittade och bad om lov hela tiden men tjuvade inte alls. Första rundorna så fick bara Ollie hämta alla och de andra fick titta på. Vi gjorde en walk-up till på vägen tillbaka och då la Mia bössa och vi hade två kastare under hela trampjakten. Det yrde dummies så vi fick ducka så det hette duga. Men ingen hund knallade nu heller.  Sen fick de som ville skicka sina hundar bakåt på det fält så låg ute. Som störning låg ett helt kubbspel ute på gräsmattan oxå. Men de flesta hundarna nobbade träpinnarna och hämtade bara dummies.

Snygg avlämning av Viggo

Magdalena och Jissa pausar efter walk-upen

Mia och Charlie

Sen delade vi upp oss i två gäng där de som skulle starta i Lärkesholm nästa helg (eller på nästa prov) gjorde ett sök på de fyra fåglarna jag hade med mig och två kaniner som Fia fixat. Det andra gänget gick ner till vattnet för att träna markeringar och linjetag.


Det var ett rätt svårt fält med tre fåglar på ängen närmast och sen en fågel och två kaniner på andra sidan stengärdet. Det tog tid innan Shiva gick över stengärdet och hon fick ingen utdelning först heller. Andra eller tredje gången hon gick över så hittade hon fågeln. Men kaninerna hittade hon inte och jag bröt henne där efter ett tag. Jag vet att hon var mycket nära den ena kaninen med det gjorde ingen nytta tydligen. Nära skjuter ingen hare - eller kanin.

Shiva på väg in med en fågel

Fia och Sixten startberedda

När alla fyra var färdiga med sitt sök så bytte vi om och vi gick ner till vattnet. Jag ville bara göra något snabbt och enkelt då Vittra var själv hemma så jag gjorde bara en enkel markering som jag kastade själv. Vi stod uppe på en liten brygga och de fick hoppa i vattnet därifrån. Det var rätt grunt nedanför så det var inga problem. Någon hund försökte även hoppa upp den vägen men det var enklare lite längre in på spången. Shiva lämnade snyggt i hand (vad jag är glad för det fortfarande) och är inte precis intresserad av godiset efteråt. Så snabbt det rättade till sig när polletten väl trillade ner.

På väg till bryggan

Jissa in action

Cecilias apportkastare användes flitigt på vattnet

Nolte på G

Det var lite besvärlig uppgång men alla fixade det galant.

De andra sköt med apportkastaren både till markeringar och linjetag. Såg hur snyggt ut som helst. När alla var nöjda så bröt vi för fika.







Efter en snabbfika (där Shiva tiggde - och fick - mat från två andra förare) så bröt jag och Mia upp så jag kom hem till Vittra i hyfsad tid. Hon hade inte hittat på med allt för mycket bus heller. På vägen mot bilarna fick Shiva och Viggo bada och de såg ut att njuta.







Mia fick prova Shivas vinst från igår och man måste minsann vara rätt armstark för att klara av slangbellan.





Dagens Lindström:

I gårkväll var det sista gången av tre i stadge- och fotgåendekursen i Pärup. Dessa kvällar (plus den heldagen vi började med och den "privatlektionen" Kia, Sara och jag hade först) har varit enormt lärorika för mig och Vittra. Jag har fått lite redskap att hantera Vittras stress och övningar att fortsätta med. Men mest av allt skulle jag klart behöva "en Marie" med vinröd keps bredvid mig hela tiden. ;-) Men det är ju inte praktiskt genomförbart givetvis.

Lena och Helene lyssnar och lär

Igår var det lite manfall i gruppen så det var både mer intensivt på något sätt och lite mer väntan då vi istället för, som tänkt delat upp oss i tre grupper, så var vi en enda grupp. Men då fick man ju se och lära av alla andra istället för bara de i sin egen grupp. Passivitet mellan stationerna är ju dessutom det jag och Vittra behöver mest! De som var närvarande var Helene & Wallander, Lena & Guinness, Cia, dotter & en tik jag glömt namnet på, Cissi & Zorro, Mia & Viggo och jag & Vittra. Sen hade Marie och Tonie vars en cocker med sig som skulle stöta upp vilt på vår trampjakt vi skulle börja med och så var Anette och Anette där igen som våra eminenta hjälpredor, kastare och "störande kärringar" *ler*



Vi började med att gå på led ner till den mark som vi skulle börja jaga på genom så kallad trampjakt. Längs med den smala vägen kom bilarna susande förbi ibland att man undrar om hur folk kör egentligen. Till råga på allt mötte vi två riktigt jobbiga tanter som med höga röster och lite lätt hysteriska blickar ville få kontakt med oss hundförare och klappa på våra hundar. En tant på cykel (väldigt vingligt - stryrstångsfylla?) och en "bag-lady" med alla sina tillhörigheter i en barnvagn...det är inte lätt när man är bostadslös ;-) Det var de båda Anettorna så klart. De borde börja på Dramaten båda två!

De tokiga kärringarna "in action"

"Nu vet alla grannarna att man är lite 'gollig' " sa Anette när bilarna körde förbi ;-)

Bagladyns alla saker och hennes söta älg på promenad

Hundarna reagerade lite oroligt på dessa båda tanter och visste inte riktigt hur de skulle hantera det ibland. Barnvagnen var dessutom full med dummies och en stor mjukisdjur-älg. Marie menade på att detta kunde vara en autentisk situation och att vi skulle uppträda som goda representanter för jägare och hundägare i största allmänhet. Miamaria löste detta fint! Hon hotade tanterna med att Viggo hade gifttänder *skrattar*

Walk-up eller det mer svenska - trampjakt

Mia visar sin starköl i fickan (full med småstenar) Hon ser numera jämt ut som hon går runt och "chillar"

God vapenhantering Tonie - men vad kollar Theo på?

Cia med sin söta och lugna tik

Till slut kom vi ner till jaktmarken och cockrarna skulle gå först och söka av marken och när de hittade något sköt skyttarna (och Anettorna kastade dummies) och någon hund fick hämta. Jag förde Vittra mestadels utan koppel efter att hon fått hämta sin första dummy. Men hon är taggad till tusen. Vid varje "apport" eller "ja" alternativt "ut" som någon annan förare gav så rycker det till i hennes kropp som hon fått en elektrisk stöt. Men hon sitter fast!

Min lilla bruning som skötte sig bra igår!

Vittra har även börjat sätta sig spontant i skott som om hon faktiskt har lärt sig att ledet stannar vid skott på dessa få gånger. Jag tror alla hundar bara fick hämta en apport och sen vara passiva. Detta är tufft för dem kan jag säga. Cockrarna fick rensa upp och vi förare fick träna våran apporteringsförmåga vi oxå med hundarna på "stanna kvar". Jag konstaterade att jag nog har fått noskvalster för jag fick knappt vittring på en endaste. När vi samlat ihop dem så började vi oxå kasta dummies över huvudet på hundarna och alla satt som små ljus. De var fantastiskt duktiga.






Sen skulle vi skjuta skator och kråkor. Detta var en ovanlig art för alla fåglar var fästa i en ballong på en pinne och vi förare skulle skjuta ner ballongerna så fåglarna skulle dimpa i backen och sen skulle hunden apportera in fågeln. Spännande. Återigen fick man vara helt fokuserad på vapnet och fick lita på att hunden satt snyggt kvar bakom sig.





Helene och Wallander började med denna smygjakten och det såg så realistiskt ut när Helene smög först och Walander ett par steg efter...han hukade sig lite så inte skatorna skulle se honom. Han är så duktig!

Helene får instruktioner

Mästerskytten igång med coola Walle vid sidan

"Apport!"

Det är roligt att se oss gröngölingar skjuta som knappt hållit i ett vapen innan. Men lite teknik har man fått till. Igår lyckades jag tom ladda bössan själv. Och Vittra satt som en stenstod! Men min skjutförmåga var det lite sisådär med. Min ballong fick bara pyspunka fast jag träffade den båda gångerna. Men icke den small sönder. Vi provade att skicka Vittra ändå men hon gillade inte att den hängde i ett snöre inte. Men Marie hjälpte fågeln ner på marken och då var den okey att ta. När Lena skjutit ner sin skickade hon Guinness på sin fågel. Han hade knappt apporterat vilt innan men han var mycket nyfiken! Liite läskigt var det men efter noga övervägande och övervunnen rädsla så tog han den och sprang in med den! Så härligt när man ser hundar att övervinna gamla rädslor.

Man kan smyga både ut och tillbaka :-)

Det är inte fel med en liten paus då och då

När alla skjutit ner sin fågel och fått in den så gick vi ut på gräsplanen igen. Återigen kom det bollar och frisbees farande runt öronen på oss och hundarna har helt lärt sig att detta är ingenting att bry sig om. Säger inte matte nåt så får de ligga.



Sen började rävjakten! Vi hade nog sett räven stå och lura vid en elstolpe längre ner och nu skulle hans dagar snart vara till ända. Vi skulle gå fram till ett "staket" med lös hund. Ta stöd mot staketet för att få bättre stadga och skjuta på räven. (detta glömde jag så jag stod upp)

Kolla in min avslappnade hund

Mina stackars knä...

Sen skulle vi krypa under "staketet" med  hunden kvar på "sitt" och gå fram och undersöka räven. Där måste troligtvis ha varit två rävar för den ene stod rakt upp efter flera träffar men en liten rackare klarade sig inte lika bra. Han låg bakom och vi förare skulle gå fram och undersöka den först innan hunden skulle kallas dit - det kunde ju vara en skabbräv. Sen kallade vi fram hundarna och de fick kolla in räven lite men inte gå fram helt då det inte var några garantier för att den var skabbfri. Vittra var nyfiken men var nog mest glad för att hon inte behövde ta i den. *ler*


Hon tycker nog att Pärup är en konstig plats på jorden med så mycket levande djur i burar och hägn och så ligger det alltid massa döda djur nere i det höga gräset just de dagar vi är där.

Cissi och Zorro

Lena och en ofantligt lugn Guinness!

Marie och Tonie undervisade hela tiden under kvällens lopp om vapenhantering, inga bössor pekandes mot människor, inga pipor i marken och hur man skall hantera vapnet under förflyttning och när man skall skjuta. Marie berättade även om var man skulle sikta på tex en räv och Miamaria visste givetvis blixtsnabbt att det skulle vara "hjärta-lunga". Hon har väl inte tagit jägarexamen för intet. Även denna lilla räv som skjutits hade fallit för en fullträff. Vi fick både könsbestämma den och gissa på om det var ingångshålet eller utgångshålet vi såg.

Visst är de duktiga???

Under hela tiden vi tittade på skottspridningen på pappersräven så satt våra duktiga voffsingar snällt en bra bit bort på gräsplanen. Inte någon pep eller lyfte utan de satt snällt och väntade tills vi kom tillbaka. Snacka om att de har fattat det hela. "Om man lyder matte så fixar hon skitkul grejer till en."

Sista kuliga grejen för kvällen var en harjakt. Vi skulle gå på jakt en och en med en skytt...eller om vi ville skjuta själva... och rätt som det var kom en stor hare springandes i en väldig fart. Då var det sittkommando som gällde. När haren "dött" så var det dags att skicka. Det var en stor och jättetung dummy som farit iväg i ett snöre (Maries harmaskin) och Vittra missade lite var nerslagsplatsen var. Men hon löser det ändå genom att först gå lite till höger om där den var, sen gick hon tillbaka till harlöpan där hon såg den sist och spårade upp den. Smart gjort! Det är ingen dum liten tjej jag har. Hon utnyttjar sin erfarenhet hon fått och sin exellenta näsa hon begåvats med. Nu var det så skumt ute att det inte gick att ta kort längre så från denna övningen blev det inga bra bilder.

Ibland känns det som om söndagarna duggar tätt. Veckorna mellan bara flyger iväg. Men idag var första söndagen iaf som det inte regnade hela tiden. Inte alls faktiskt! Första skuren kom på hemvägen. Eftersom mina föräldrar är på semester 4 veckor nu så har jag ingen som kan ta ut Vittra i halvlek så jag fick ta henne med. Inte helt enkelt skulle det visa sig denna gång. Förra gången gick det faktiskt rätt okey men idag var det halaballo mest hela tiden. Nåväl, det var mycket folk i dag och ännu mer hundar. Det är inte bara jag som komm med mer än en. Golden-folket är oxå rätt duktiga på att samla på sig hundar. En valp på fem månader och en på sju var med och socialtränades och spårtränades. Ingrid var där med sina tre goldengossar och Susanne med sina två gula gossar. Ingegerd och Mia och Mia med sina gulingar. 8 stycken goldenhanar alltså! Jag som hade uppfattningen innan jag började i denna träningsgrupp att goldenägare inte tränade jakt *ler* Ibland får man omvärdera sin uppfattning. Fia var ensam om att representera labben och Cecilia, Barbro och jag fick äran att visa vad flattarna går för. Tretton hundar alltså plus en liten svart sak som var med som sällskap. Julia, Charlie och Wilmer hade även sina hussar med sig så vi var inte ont om folk heller.



Vi delade upp oss i två grupper där ena gruppen tränade sök och den andra vattenmarkeringar. Barbro och Göran hade sin kanot med sig och det var ju kanon att kunna träna lite längre markeringar på vatten och dirigeringar för dem som ville det. Det var inte helt enkelt för hundarna då iaf Shiva var helt ovan vid att där var en kanot i vattnet samtidigt. Hon hade svårt att fokusera på markeringarna eller så såg hon inte vissa då kanoten stal uppmärksamheten. Fåglarna drev rätt långt efter kasten oxå så det var mer än en fågel som fick kastas om och tas lite närmare. Men häftigt verkligen att få prova på det oxå. Tack Barbro och Göran! Mia och Mikael hade änder och en trut med sig så det blev en bra vattenträning.



Shiva tog in två markeringar som var hyfsat långa men den ena fick jag kalla in henne på och skicka på ett linjetag. Men den satte hon kanon. Ett par markeringar missade hon helt och simmade bara ut lite förvirrat 5-10 meter innan hon simmade in igen. Det var de kasten som gick från kanoten och in som hon inte uppfattade. Men när fågeln kastades framför eller bakom kanoten som det gick bättre. Shivas avlämningar var superba idag och hon ville inte ens ha godis efter utan ville mer pussa lite längre på fågeln. Jag vågar inte riktigt korrigera det då jag är så rädd om avlämningarna. Men vi kan kanske åka på att hon tjafsar med viltet efteråt.



Vittra skrek mest hela tiden när hon satt i bilen, trots att jag till sist satt solskydd i framrutan så hon inte skulle se oss. Det tystnade efter en väääldigt lång stund och när hon varit tyst ett tag fick hon oxå komma ut och hämta två änder i vattnet. Jag använde dock inte kanoten till henne utan kastade själv. Hennes stadga är helt okey nu vid vattnet.



När vi var färdiga vid vattnet körde jag upp till de andra i sökrutan och de var i princip färdiga så vi bröt för fika. Jag lät bilen vara kvar där uppe och gick fot med hundarna till parkeringen. Det var varmt och gott när vi fikade så vi fick börja klä av oss eftersom. Shiva och Vittra var rätt stökiga vid fikan och ville visst inte ligga plats och jag blev rätt irriterad på dem. Till sist så fick jag lägga dem en bit bort och då lugnade det sig lite.





Sen gick vi upp till sökrutan och jag tänkte att om Vittra fick börja och ta ett lite större sök så skulle det nog bli lite lugnare i bilen. Hon fick gå fot ut till rutan och sitta okopplad medan jag gick ut och la 8 dummies i skogen. Hon är verkligen duktig. Hon sitter fast, väntar på kommando och är snabb som en vessla. Jag tror faktiskt hon är snabbare än Shiva även om det är hårfint. Men hon tog in alla 8 dummies hur snabbt och enkelt som helst. Lika snabb in som ut och hade faktiskt bättre grepp idag än hon brukar. Hon kan vara lite orolig i munnen när hon är ivrig. Men idag var det helt okey. När hon jobbat färdigt så hon lite lugnare ut och jag lät henne sitta passiv lite när Charlie jobbade. Hon var okopplad men det kändes helt lugnt.





Sen fick hon sitta kvar igen medan jag la ut ett nytt sök till Shiva. Vittra fick ut och hämta en för att inte bli för frustrerad av det och så gick jag och bytte hund. Vittra ylade som en liten gris som vanligt men jag försökte stänga öronen bara. Efter en stund så tystnade hon oxå. Shiva fick ut och jobba i sin ruta och hon fixade alla utom en snabbt och enkelt. Sen kom hon in tom flera gånger som för att tala om att "nu är det tomt" Men jag visste ju att där var en kvar. Jag fick stötta ut henne lite och efter en lite för lång tid så hittade hon den på ett väldigt kort avstånd oxå faktiskt.



Sen gjorde jag tre linjetag med samma slutdestination men från tre helt olika håll. Hon sätter linjetagen bättre och bättre faktiskt! Detta är nog det som hon har utvecklats mest i senaste året. Det och avlämningarna vid vatten. Sen skulle jag byta hund igen och göra några linjetag med Vittra - MEN.... hon hade visserligen varit tyst en stund men icke hon hade varit avslappnad för det. Det är nog när hon är tyst som man skall bli orolig..  Hon hade använt tiden till att äta upp bilen! Fy så besviken jag blev. Tur i oturen så var det ju inte i själva bilen hon fått fatt utan i de galonsidor som jag klätt bagaget med. Vågar inte tänka på vad som hade hänt om inte de var där. Det finns ju flera förvaringställen i sidorna som hon skulle kunnat få fatt i och då hade det blivit dyrt att fixa.



Nu får jag nog låta bli att träna tills mina föräldrar kommer hem igen. Hon kan ju inte vara hemma själv i 6 timmar och jag har dessutom tagit ner burarna helt. Å i bilen vågar jag inte ha henne själv mer...det kan bli för dyrt. Får hoppas man kan få lite tips av Barbro Börjesson sen när hon kan berätta vad jag har för ett litet monster - och hur jag skall få bukt med detta. Annars tycker jag att de har fått ett hyfsat hundrum nu. Båda burarna är nerplockade och jag kommer ha stor acceptans om väggarna går åt fanders i hallen. Panelen är ju bara att måla om och det är inte mycket tapeter som går åt därinne. När de är båda två så händer dessutom ingenting - nåja...lite syns det ju att jag har en termit men där är inget värefullt. Plastbacken med alla leksaker och tuggben är ju helt upptuggad men det kan hon ju roa sig med.



Dagens Lindström:

Fredagskväll ringde Mia och frågade om jag ville skotträna Shiva. Henrik skulle skjuta in en ny bössa och jag behöver träna Shiva att inte bli så taggad när det skjuts. Jag har ju anmält till Lärkesholm (men vet inte om vi kommit med än) och hon går ju upp lite i varv när det skjuts. Jag får väl tillbringa några kvällar på skjutbanan innan dess.

Livet på landet - man skjuter från verandan ;-)

Jag kastade mig i bilen och när hundarna fått springa av sig lite i trädgården så började Henrik att skjuta. Shiva varvade upp sig direkt och det kändes nästan liite värre än förra sommaren. Men då var vi ju iväg på skjutbanor en hel del under sommaren. Får ta tag i det igen. Hon får en lite stressad blick och jag brukar kalla den "ödleblicken" ;-)



Hon hässjar och är helt fokuserad på det som händer. Vittra blev oxå lite uppspelt men det var inte i samma kaliber ändå. Men det ser kul ut vid varje skott för Shiva har fattat att om det händer något så gör det det i bössans riktning. Vi satt bakom en syrenberså så även om nu Henrik verkligen träffat något byte så skulle vi inte ha sett nedslagsplatsen. Men Shiva tittade först på Henrik - sen försökte hon se genom bersån för att få en skymt av det fallande viltet. :-)



Efter ett tag så lugnade hon sig faktiskt och slutade pipa. Men hässjandet fortsatte och det rycker till lite i henne vid varje skott. Vittra tycker fortfarande att det är lite läskigt och skulle förmodligen kunna bli skotträdd om jag skulle försöka stötta henne eller något annat dumt. Hon reagerar lite på även åska och blir väldigt låg när det smäller. Men eftersom vi andra verkar vara orädda för det som låter så skakar hon av sig det efter ett tag.


Jag vet inte hur mycket Henrik sköt men det kändes som en hel del. Nyttig träning för båda..eller alla tre ;-) Även Mia provade några skott men hon är duktigt förkyld och helt slut att hon gav upp efter några skott. Du måste vara rädd om dig Mia!!!



Viggo låg hela sessionen okopplad och snällt vid sidan om Mia - som Mia och Henrik sa - han har ju varit med om detta några gånger förut. När de skjutit färdigt släppte jag hundarna lösa och Shiva startade upp ett frenetiskt sök i trädgården. Där måste ju finnas massor av dummies eller fåglar tänkte hon. Men tji fick hon. Vittra hittade en plastkråka (bulvan?) på altanräcket och den var lite läskig i början. Hon ryggade lite men var nyfiken nog att lukta av den innan hon fattade att den var "på låtsas".



Mia gick sen och hämtade en uv - oxå den i plast. Viggo hade tyckt den var skitläskig i början men nu så var den rätt rolig. Tjejerna avslöjade den rätt fort. Bilderna blev inte så bra så det får bli ett kort där man ser hundarna och ett där man ser uven. *ler*





Annars så har det varit en lugn vecka. Inte så mycket träning för jag har haft så förbenat ont i min hälsporre men på måndag skall jag få gjort ortopediska sulor till mina skor. Men fick ett skitroligt besked via mailen oxå igår. Vi har kommit med på mentaltesten med Barbro Börjesson som Jägareförbundet Skåne anordnat den 14/9. Jag trodde att platserna var fulla för länge sedan (14 st) men ville ändå gå på föredraget. Men vi kom med på båda! Skitkul! Hoppas nu bara att det blev hunden som kom med så de inte gör en mentaltest på mig istället. Det kanske inte blir lika roligt....

Dagens Lindström ang att jag går i kattköparplaner:

Idag var det träning igen. Jag kände mig nog lite extra blödig i morse så jag klarade inte av att köra ifrån Vittra utan tog båda med mig. Vi skulle träna med vilt och tänkte att hon kunde nog göra något litet hon oxå. Men jag visste att det skulle bli lite väsen och det blev det oxå. Men när det bara är i bilen så kan jag nästan ha överseende med det ibland. Idag var vi annars Ingegerd & Olli, Cecilia & Nolte, Barbro & Julia, Fia & Sixten, Mia, Micke & Charlie och jag och både Shiva & Vittra.

Vi började med enkelmarkeringar till nkl-hundarna och dubbelmarkeringar till ökl hundarna. Vi hade två kastare och en skytt och detta gjorde att hundarna inte riktigt visste vilken person de skulle fokusera på vid markeringarna. Det blev stor förvirring bland alla hundarna och första markeringen missades oftast då de andra två stod lite till vänster om första kastaren. Tre personer var tydligen lite för mycket att hålla koll på. När vi gjorde enkelmarkeringar så gick det lite bättre, men Shiva missade sin första och den fick kasts om. Vad jag tycker vi gjorde fel var att vi upprepade samma övning flera gånger till ingen större nytta. Det blev nog mest förvirrat för hundarna och det blev mycket sök och dirigeringar istället för markering som vi skulle öva. Vi borde nog ha ändrat något i konceptet. Bytt ordning på kasten eller flyttat positionerna lite.

Nästa övning var linjetag och det gjordes i en kalhyggeliknande ruta med rätt svårtillgänglig terräng. Jag hoppade över detta med Shiva för jag tyckte det såg för svårt ut. Jag tog en kanin och la två synliga, men rätt långa, linjetag på ängen till Shiva istället. Sen var det fika och jag gick och hämtade Vittra så båda hundarna fick vara med på fikarasten. Jag gick "följ mej" från bilen till "Annalenas hasselbuske" där vi fikade och fick höra sen efteråt att det hade sett snyggt ut. De börjar bli rätt duktiga och följsamma. Men de går inte avslappnat precis utan man ser hur det rycker i framförallt Vittra under tiden. Jag släppte dem på lite "hopp och lek" ut i rutan där vi tränat precis för att Vittra skulle få springa av sig lite stress. De far iväg som två projektiler och Shiva hittade givetvis ett sumphål och blev alldeles dyngig. Det var bara att skicka dem i sjön och det gjorde de givetvis gärna.

Sixten hämtar krafter till eftermiddagen

Efter fikat tog vi bilarna och körde ner till badplatsen för att gå in i skogen en bit bort och träna sök. Jag började med Vittra och där låg sju vilt ute. Fem fåglar kom in i en väldig fart och hon hade hyfsade avlämningar. Ett par fåglar tramsade hon med någon meter innan men det var ingen större fara. Hon nobbade inget vilt och kom in snabbt med dem. Hon hittade dem väldigt snabbt oxå tyckte jag. Hennes orutin gjorde att hon inte sökte av på djupet riktigt så även om hon var ända ute i rutan så blev det lite slumpartat och inte lika noggrant som i början - där hon fastnade lite ibland. Men jag borde kanske ha brutit efter de fem men skickade iväg henne utan att tänka. Å när hon väl fått en uppgift att söka vidare ville jag inte avbryta innan hon fått utdelning. Jag gick istället med in i rutan en bit för att trycka ut henne lite längre. Efter ett tag hittade hon kaninen blad de stora stenarna och kom in med den. Denna la hon oxå på vägen in men tog upp den när hon fick nytt kommando. Sen skiftade jag hund.

 Här kommer Charlie

Inget är som väntans tider..

Shiva är ju minst lika snabb som Vittra och har ju dessutom mer rutin än den lilla. Hennes sju vilt kom in med racerfart och såg hyfsat enkelt ut. Det som gladde mig var att hon höll inte på att nafsa efter viltet så mycket men gick däremot och slickade på de redan hämtade ett par gånger. Jag avslutade med att låta Shiva apportera ett par gånger i vatten och jag fick dem i handen även om hon såg ut att lägga dem en bit i från. Lika säker som tidigare kändes hon inte.

Dagens Lindström:

Första dagen på jobbet och så ner till Pärup och träna Vittra efteråt - det var nästan maxat vad man orkade. Vi samåkte ner med Cecilia & Nolte och Mia & Viggo. Det är roligare att köra ihop och reflektera på vägen. Cecilia hade dessutom varit på både kennelläger i förra veckan och på FM:et i helgen så där var mycket spännande att höra om.

Nere i Pärup började vi med "följ mej" under störning (ett bollhav som kastades) som vanligt. Sen gick vi zig-zac mellan hundarna och fortsatte ner på planen. Där fortsatte störningarna och vi gjorde inkallningsövningar med bollar farandes över och framför dem. Vittra blir lite paralyserad och kommer inte när det kastas för mycket och när hunden mitt emot oxå springer. Däremot så knallade hon när alla hundarna satt på linje och flera sprang upp. Då drogs hon med.



Sen delade vi upp oss i tre gäng och Lena och Guinness kom i mitt. Anette som hjälpte Marie och Tonie höll i den första stationen. Där var matskålar ställda med någon meter i mellan fyllda med rostbiff. Hund och förare skulle gå zig-zac mellan skålarna utan att hunden skulle tjuva något kött. Vittra fick ha koppel första rundan och fick vara lös andra turen. Hon följde men det vi hade nästan ingen kontakt alls idag. Överhuvudtaget var hon lite pipig och okoncentrerad stor del av träningen. Kanske för att det var min första dag på jobbet efter semestern? Nästa övning var en liknande men här var det fåglar och kaniner som låg utlagda. Här gick jag utan koppel direkt men dessa djur triggade henne ännu mer. Det gick att kryssa runt dem men sen var hon övertygad om att hon skulle få hämta dem. Hela hennes koncentration var åt fåglarnas håll resten av kvällen. Lena och Guinness gick som på en apellplan! Guinness var så duktig! Ja Lena oxå så klart men hunden var helt som förbytt mot när jag såg honom sist. Där var två som verkligen tränat sista tiden.



Nästa övning skulle förarna klättra upp i ett älgtorn för att titta i en kikare om man kunde se rådjuret som "just skjutits". (det var ett nyligen påkört rådjur som de hittat) Hunden skulle ligga snällt och tyst nedanför medan föraren klättrade upp. Här pep Vittra ordentligt och Tonie fick kasta sin snusdosa i marken några gånger för att hon skulle tystna. Sen skulle man klättra ner och gå in på planen igen och se om man hittade djuret. Hunden skulle parkeras igen vid sidan om medan föraren gick bort mot legan. När jag "undersökt" djuret lite skulle jag kalla in Vittra. Hon tyckte det var spännande och snusade runt på rådjuret länge. Men när jag kallade in henne och skulle gå förbi det så blev hon lite byxis och valde min högra sida för att få mig mellan rådjuret och henne - ifall det skulle återuppstå och anfalla henne *ler*.



Sista stationen var Maries och där var det storviltsjakt som gällde. Vi skulle bära vapnet under förflyttning under ett elstängsel ( krypandes igen på mitt onda knä ;-) och sen sätta hunden bakom ett gömsle på "fel sida" om oss. Sen var det jakt på älg eller vildsvin. Jag satte en fullträff i en gigantisk vildsvinsgalt *skojar*. Vi sköt på ett metallmål (vet inte vad det heter) och min träff blev på ett viltsvin. Efter träffen fick man gå och hämta en klöv eller tass från "rätt djur" från en korg vid sidan om. Hunden fick sen bära eller gnaga lite på benet. Vittra blev tuff som en aga-spis med den gigantiska klöven i munnen. Stolt som en tupp gick hon sen med den vid min sida. Hon stod med den ända tills Guinness kom med en minst lika stor älgklöv i sin mun. Då blev hon helt plötsligt lite intresserad av ett byte. Hon fick nosa lite på den oxå efter ett tag.

Kvällsträningen avslutades med en trampjakt där det sköts och kastades hej-vilt. Vittra blev så het att vi valde att inte låta henne apportera alls. Hon till och med knallade i slutet då jag stod helt oförberedd och avslappnad. Som tur var så var kopplet på och hon fick ingen utdelning av tjuvandet. Mina fingrar fick sig en smäll dock men glad för att hon var kopplad ändå. Vi avslutade med att reflektera över kvällen i bygdegården och det blev en sen kväll. Vi körde hem vid 22-tiden och sen var det bara stup i säng.

Idag kom söndagsträningen igång igen! Vi var vid Hjärtasjön och regnet öste ner mest hela tiden. Men det var en skitkul träning. Vi som tränade var Ingegerd & Olli, Fia & Sixten, Mia, Micke & Charlie, Mia & Wilmer, Magdalena & Jissa, Mia & Viggo (mycket Mia är det) och jag & Shiva. Eftersom Jissa löpte så delade vi oss och jag gick med Magdalena och Jissa och även Viggo fick träna på att vara nära en tik i höglöp. Mia har ju ett "vapen" mot dålig uppmärksamhet som tydligen gör Viggo helt koncentrerad på det han ska istället för på tjejer. En plastkasse full med ölburkar. Han har fått den kastad mot sig ett par gånger vid "felbeteende" och nu räcker att hon skramlar lite med den för att han skall avbryta och komma till mattes sida.

Vi började vår träning med att lägga ut ett stort sök (18 apporter) och de fick hämta in fem var i rad. Viggo började och jag har knappt sett Viggo i den farten någon gång. Hur bra fart som helst! Och detta med en löptik bara några meter ifrån! Bra jobbat. Sen var det Jissas tur. Även hon gjorde ett starkt sök. Shiva tog sen sina och då var det ju rätt "utplockat" så hennes låg lite längre ut och inte så tätt längre men hon fixade det galant hon oxå. Jag var glad att se henne gå ut långt ut i rutan och att hennes fart inte mattades efterhand. Det bådar gott inför Lärkesholm. Det var en dummy kvar till var och en och dessa tog lite längre tid att få in. Jissa kissade på ett ställe i skogen och uppmärksamma Mia såg detta och ville träna Viggo på en markering rakt över kissfläcken. Detta var lite väl elakt och Viggo stannade givetvis vid fläcken. Kissfläckar i all sin ära men de av en höglöpande tik är väl lite väl att dra till med. Men när vi gjorde en markering lite snett bredvid fläcken så fungerade han perfekt.

Nästa övning var markeringar. Vi tränade vid det högsta stengärdet vi hittade. Helt stuprakt och högt stengärde, som en vägg,  och markeringen hamnade just bakom stengärdet. Jissas matte var övertygad om att hennes hund inte skulle klara det men det fixade Jissa galant! Hon är lätt i kroppen och flög över som en gasell. Även Shiva flög över snyggt även om hon fortfarande är lite väl rund. Men hon har börjat slanka till sig faktiskt. Sen när vi klarat av mareringarna så kände vi tre oss fikasugna och började innan de andra (som tränade på ett helt annat ställe) kommit tillbaka.

Jag blev inte färdig att ta fram kameran alls i regnet så därför blir det inga bilder. Inte ens fikabilder ;-) De andra hann inte komma tillbaka heller utan vi började andra passet innan de andra kom in för att fika. Vid nästa övning bytte vi mark och gick nedanför vindskyddet och gick in i skogen och la ut 6 stycken linetag utan att spåra in i linjetaget. Vi kastade ut linjetagen så långt vi kunde och markerade på stigen var vi skulle börja. Det var ju inga svåra linjetag men ville se hur de klarade det utan att få någon synhjälp och spårhjälp ut till dummyn. De var ju tvungna att lita på våra handtecken för någon annan hjälp erbjöds ju inte. Både Viggo och Jissa tog sina linjetag enkelt och om inte Shiva hade haft sådant klantarsel till matte hade hon oxå gjort det. Detta var det jag blev mest sur på hela dagen. Jag skickade Shiva rakt ut (90 grader ut från stigen) vid första linjetaget och Shiva går hur långt som helst rakt ut! Jag har aldrig sett henne gå så långt på linje men hon gick helt tom ändå... attans att hon inte fick belöning för vad hon gjorde! Jag kallade tillbaka henne och skickade henne en gång till. Denna gång vek hon av efter 15 - 20 meter och drog kraftigt till höger - och hittade dummyn!!!! Fasiken oxå. Jag hade glömt att just denna inte låg rakt in utan snett in istället. Jag borde få stryk nästan. Så dålig övningen blev. Det som tränades in och bekräftades var ju att hennes näsa var säkrare än mina handtecken. *suckar*. Andra linjetaget blev som tur var bättre. Hon gick rakt in och fick utdelning direkt.

Nästa och avslutande övning var att jag gick ut i skogen och kastade in 8 dummies från dold plats men rätt synlig nerslagsplats. Sen skickade vi hundarna på linjetag dit från olika avstånd och håll. Här fick Mia nog ett "halleluja- moment" *ler* Viggo vek av snett och Mia stoppar honom med stoppsignalen och han stannar som en blixt och tittar på henne och frågar "var?" Jag såg nästan en tår i ögat på Mia och hon vände sig om till "publiken" för att göra oss uppmärksamma på bedriften! *ler stort* Det var nog samma känsla som när Shiva lämnade av vid vattnet i Blekinge i sommar! Plötsligt bara händer det... Det känns ju så "gött" när slanten trillar ner.

Shiva gjorde faktiskt två helt supersnygga linjetag hon oxå och sen ville man ju bara fortsätta och fortsätta. Men vi höll oss alla tre och tog inte de två som låg kvar. Jag gick bort en bit istället och skickade Shiva på sök för att få in dem istället. Därefter var vi nöjda och glada och hundarna förtjänade och fick sin kvällsmat i dag oxå.

Dagens Lindström:

Igår var det en annorlunda måndag. Fortfarande semester så det var skönt. Min systerdotter fyllde 9 år så hon fick ju gratuleras. Kaffe, kakor och tårta åkte ner i med välbehag.

Födelsedagsbarnet i knäet på farmor och med ett kusinbarn i sitt eget knä

Jag fick avsluta från kalaset lite tidigare än de andra då vi skulle åka ner till Pärup på stadgekurs. Det blåste en hel del och de hade ju varnat för storm men jag kollade på SMHI:s karta på nätet och det skulle nästan inte alls blåsa i Hörbytrakten ?!?!?!? Det gjorde det! Jag hade beslutat mig för att försöka gå med båda hundarna samtidigt då det ju är då man behöver stadgan mest. Jag hade förankrat det med Marie innan så hon visste om det. Påklädda till tänderna träffades vi, Helene & Wallander, Lisa & Matilda o Dorran, Lena & Guinness, Mattias & hans unga tik, Cia med man & en ung tik och jag med både Shiva och Vittra. Vi såg ut som ur en katalog för regnkläder för aktiva friluftsmänniskor. Vilket vi förmodligen är. Nåväl. Under rätt vidriga väderförhållande så genomförde vi vår kurs. Vi provade med massor av spännande saker och övningar som jag aldrig provat innan. Men vi började med "vanlig" fotgående och stadgeträning. Vi skulle gå "följ mej" bort till deras träningsplan, gå zic-zac mellan hundekipagen, krypa under elstängsel (nåja de andra hukade sig väl under men jag fick krypa) och stannade runt kaninburen vi stod vid sist oxå. Jag tog inte ut kameran i busvädret så tyvärr blev det inga bilder från våra eskapader. Vittra var ju "van vid" kaninburen och satt helt fast. Shiva däremot tyckte det var väldigt spännande och försökte nosa lite på dem. Hon reste sig även från sittande då Marie tryckte fram dem så det blev lite liv och rörelse där inne.

Sen var det kast med bollar och dummy. Saker ven över dem och framför dem. Vi gjorde inkallningsövningar mot varandra och där tjuvade Vittra två gånger. Hon såg inte ut att ha självförtroende nog att sitta kvar när matte gick. Konstigt ändå för Shiva satt ju bredvid. Hon satt fast iaf. Efter inkallningsövningarna kastades det lite bollar och dummies igen. Nu skulle förarna gå och hämta en sak och de som tog bollar fick gå med Marie och vi som tog annat gick iväg med Tonie och skulle skjuta med luftgevär. Jag kan säga att jag aldrig har skjutit något i hela mitt liv! Jag visste inte hur man skulle göra. Men mina medkompanjoner hade inte heller någon skjutvana även om Helen satte alla sina tre skott på tavlan. Jag såg inte först alls i kikarsiktet utan bara en liten grön prick *ler* Det var den gröna naturen jag såg. Första skottet sköt jag bara av. Men sen jag tittade närmare i siktet så såg jag krysset alla pratade om och satte andra skottet på tavlan. Meningen med övningen var ju att hundarna skulle sitta stilla bredvid eller bakom föraren som sköt. Här blev det lite villervalla och jag tappade humöret en gång då båda reste sig och stod upp när någon annan sköt, Shiva försökte kika förbi dem och kollade om något föll i gevärets riktning. Så långt har hon fattat. Men Shiva reagerade väldigt underligt vid denna stationen. Hon tappade svansen helt! Hon som brukar vara väldigt "skottkåt" blev konstigt nog väldigt sänkt vid dessa skott. Jag trodde först hon fått vattensvans då det är den enda gången som jag sett detta tidigare. Shivas svans står alltid rakt bak annars. Vittras svans är hängande när hon är avslappnad men aldrig Shivas. Efter skotten fick de apportera en kanindummy som var så stor (grov) att Vittra hade stora problem med att få in den i munnen. Hon har ju så kort nos att munnen inte riktigt räckte till. Sen när hon väl tryckt in den fick vi knappt ut den igen. Den hade nästan fastnat :-)

Vi bytte grupp och så fick vi gå med Marie och skjuta duvor. Vi fick lämna hundarna i lite högt gräs på "stanna kvar" medan vi skulle hjälpa Marie att få upp ett gömsle som hela tiden blåste ner. Men jag fick offra min regncapes skärp (dvs ett retrieverkoppel ;-) annars blåste regncapen bara upp) och så fick vi fason på den. Sen placerades hundarna bakom gömslet och Shiva fattade direkt att här måste man hålla koll. Hon stack ut huvudet under gömslet så hon skulle se vad som hände på andra sidan. Vi la ut bulvaner (låtsas duvor) för att locka fram fåglarna (det var ju väldigt mycket duvor ute i stormen ;-) och Marie sköt och fick "fåglar" kastade en bit bort. Vittra blev lite låg av dessa skotten så hon fick börja apportera. Hon sprang glatt ut och kollade på två tre bulvaner men förkastade dem snabbt och hittade en dummy med fjädrar på. Sen fick vi apportera en efter en och när Shiva skulle apportera så släppte jag ut henne under gömslet som om det varit jakt på riktigt. Shiva gjorde en lite slarvig avlämning som Marie trodde berodde på att Vittra tryckte henne lite men jag tror det mest var slarv av oss båda. Annars var de förvånansvärt tysta båda hundarna, enstaka tysta pip som jag inte ens kan säga vem av dem så gjorde.

Vi avslutade med en walk-up där det sköts och kastades hej vilt. Även här var mina hundar konstigt nog tysta. Vi apporterade inte först utan förflyttade linjen och mer skott och kast kom. När det var dags att apportera började Guinness. Efter en kanon apportering av honom var det Vittras tur. Hon roade de andra med att lämna av backandes in till mig säkert 10- 15 meter. Ser säkert lite kul ut men jag gillar inte att hon gör så då jag vet att det är för att hon inte vill lämna av egentligen. Men lydig som hon är så kommer hon in med den. Marie trodde att det var för att hon ville hålla koll på fältet samtidigt och inte lämna fältet ryggen. Hon gör det bara när hon är rätt het iaf.

Marie i bygdegården under reflektionstiden

När det var dags för Shiva att apportera lämnade jag Vittra till Tonie och nu kom kvällens första ordentliga pipande. Vittra ville visst inte lämna matte och låta Shiva apportera men när jag hörde det gnället och pipandet blev jag ändå glad. Det påminde mig om hur TYSTA de varit bägge två hela kvällen för övrigt! Det var en otrolig skillnad. Shiva apporterade sin dummy (tog tid innan hon hitta den faktiskt) och sen gick vi i ledet och förarna skulle plocka upp resterande. Sen avslutade vi och gick in i bygdegården och fikade och reflekterade. Det är verkligen nyttigt att tänka igenom vad som hänt. Mina hundar var lugnare än jag förväntade mig, blev konstigt tryckta av skotten men mer föriga än jag trodde de skulle vara. En nyttig och givande kväll. MEN - hur korkad kan man vara och ge sig ut en sån här kväll??

Trötta, nöjda och blöta under fika och reflektion

När vi skulle bege oss hem så var det nog inte bara jag som var lite orolig för stormen. På träningen var det mer ett praktiskt problem, man hörde och såg knappt inget, men att köra hem i det vädret var inget kul. Jag funderade mycket över vilka vägar jag skulle välja men hamnade ändå på småvägarna av någon anledning. Det blåste som f_n och kvistar och löv låg tjockt på vägarna. När jag var ungefär halvvägs såg jag en skylt "Rum och frukost" och funderade faktiskt lite om jag skulle stanna. Men man vill ju hem. Några kilometer längre fram låg första trädet.... Ett stort träd rätt över vägen. En bil var redan där och vi gick ut tillsammans för att se om vi kunde flytta det. Under tiden vi kämpade med trädet kom tre bilar till på rätt kort tid. Men vi klarade inte av att rubba trädet utan fick bryta av de grenar vi orkade och fick på så vis rent en och en halv meter av vägbanan. Mina byxor trasades sönder av grenar och när en gren brast så trillade jag rätt illa så jag tappade luften helt. Jag slog i mitt ena knä så nu är jag väldigt halt idag. Jag hade ont från stortån till skinkan i natt när jag kom hem. Det tog en bra stund innan jag fick luften tillbaka och kunde resa mig där ute. Men det gick iaf att komma förbi trädet sen genom att köra rätt långt ut i diket. En bit längre fram fick jag stanna igen, men då var det bara en mindre en som låg i vägen. Många andra träd låg nere men där hade någon redan fått bort dem med motorsåg eller så var ena körbanan fri så det gick att runda dem. Hur korkad får man vara att ge sig ut i sånt väder??? När jag kom ut på 23:an så gick det lite bättre. Men jag vågade ändå inte köra så fort men blev glad varje gång jag mötte en lastbil - för då var ju vägen fri iaf när den kört genom.

Jag var nog lite skärrad när jag kom hem men ringde mina föräldrar (som ringt flera gånger under kvällen men mobilen låg glömd i bilen) och sa att jag var hemma. Hundarna fick sova i sovrummet i natt och när jag somnade låg jag sked med Vittra ;-) Hon tyckte det var jättemysigt!  Hoppas verkligen ni andra oxå kom hem ordentligt och utan allt för mycket strapatser. Tänker mest på Lisa som dessutom skulle till kusten. Ja även de andra bor ju mer kustnära än jag gör. Men förhoppningsvis var där inte så mycket träd som kunde trilla.

Dagens Lindström:

Nu har minsan "tanterna" ballat ur. Utebliven söndagsträning TVÅ söndagar i rad?!?!? Vad liknar det? *ler* Kan det ha med semestrar och sånt ovidkommande att göra? Vi kunde iofs inte heller förra söndagen då det var kennelträff i paradiset men denna söndagen då? Nåväl, vi får väl låta det gå för detta gången ;-)

Mia och jag var iaf ute på en kvällspromenad och jag lät Vittra vara hemma och vila sitt framben. Det har blivit mycket bättre med hältan men jag vill vara försiktig. En tur till veterinären fick det dock bli men det var mer för hennes öron än för benet. Tre dagars konstant badande ställde till det lite i öronen. Men med lite droppar är det snart ett minne blott. Men hon är verkligen svårövertalad att få droppa i öronen på den lilla busen. Nu mer vill hon knappt komma när jag kallar om jag sitter i soffan :-) Får göra det flera gånger om dagen för att avdramatisera det hela.

På promenaden tog vi några dummies med oss och gjorde några linjetag, höger/vänster dirigeringar och några markeringar för att få lite hjärngymnastik på hundarna. Viggo var väldigt avvaktande mot Shiva efter helgens övningar och lät henne gå fritt utan att uppvakta henne för mycket. Tror att Shiva tyckte det var lite konstigt faktiskt. 

Snygg avlämning

"Ut..."

Viggo hade bra avlämningar som vanligt men var lite tryckt så farten var inte den bästa. Det lurade ju elaka kärringar överallt verkar det som. Shiva som varit rätt trött sista tiden hade dock fart när hon jobbade. Det funkade tom när vi gjorde höger / vänster dirigering vilket var evighet sedan vi provade. Vi tränade även linjetag på en grusväg som svängde men apporterna låg rakt fram i skogen. Synligt utlagda (vid krysset) för att lyckas.

Så var det dags att lämna tillbaka den lilla pärlan. Tror att Mia saknat den lite grann. *ler* Cattis ringde och undrade hur vi skulle göra med Maximus kvarglömda leksaker som jag fick äran att ta hem från Blekinge och jag kom på att Marie ev. fortfarande var kvar hos Mia då hon skulle hjälpa Mia träna Viggo. Cattis skulle till Pärup på kurs hos Marie på söndag och jag hade tur och jag slog två, nej tre visade det sig, flugor i en smäll. Återlämning av husvagn, lämnande av Maximus grejer till Marie och vattenapportering av Shiva. Mia bad nämligen mig att ta med Shiva för hon ville visa Marie hur "kär" Viggo var i Shiva så jag tog hundarna med mig. Det blev ett intressant möte med alla våra hundar och jag får lära mig att ta tag i Vittras beteende när hon möter andra hundar ännu mer. Hon är ju osäker och tar och blåser upp sig för att kompensera den osäkerheten. Men även Shiva bjäbbade lite igår. Jag hann inte se mot vilken hund men Marie sa att det var mot en av sina egna, lite för uppnosiga hund så att det var mer i sin ordning. Men Vittra blåser upp sig lite för mycket. Hon raggar sig både fram och bak och även på svansen. Det tycker jag man annars bara ser på valpar. Men efter att vi (mest Marie) gått in och "talat om" att så gör man inte så funkade det bättre. Men hon flaggar upp med svansen rätt ofta men raggen slutade så småningom att lyftas.

Shiva kan gå förbi och Viggo tittar på sin matte

Nåväl - det var ju Viggo och Shiva som skulle specielstuderas och han var väl lite försiktigare i början (han hade drillats hårt tidigare på dagen) men några förförings påhopp gjorde han. Då sa elaka tanten, eller tanterna, till på skarpen och lite tomma ölburkar skramlade ordentligt. Till sist förstod han att "det är nog inte läge nu".

Tilda i avslappnad stil ;-)

Efter lite fika så drog vi ner till dammen (Vittra fick vara i bilen då hon blivit halt igen) och det ser för härligt ut när Marie går "följ mej" med fem hundar. Där ligger man i lä!

Visst ser det häftigt ut!

Vi lät hundarna bada av sig och det var roligt att se att olika raser har olika prioriteter. Flattarna badade och cockrarna snusade runt i backarna efter kaniner. Marie och Mia badade men jag hade just kommit ur duschen så jag fegade ur. Hade inga badkläder med heller.

Viggo övervakas med hökögon - han hade det inte lätt igår *ler*

Den här "hyenan" har just fått en tillsägning. Visst har de härligt kroppsspråk?

Sen gjorde vi några markeringar i vatten. Vi gjorde det även med några störningar men alla skötte sig med den äran. Marie gick runt dammen med sitt gäng och sen kastades det markeringar till olika hundar medan någon annan höll på att jobba. Funkade skitbra. Shiva gjorde alla  (fyra) avlämningar i hand! Är fortfarande så glad för det! Ofta hinner hon tom få godiset innan hon skakar. Det är iaf min intention. Men ibland blir det efter skaket.

Härlig stil vid avlämningen -mattes stil lämnar övrigt att önska

... lämnar av

Shiva i passivitet - hon kändes 100 % i hand även när hon stod upp

Nikki lämnar av

Agnes på väg in

... å lämnar av

Och Viggo gör en skitsnygg avlämning

Sen var det lite reflektion innan vi körde hem igen. Vilka härliga ljumma kvällar det är nu.

Dagens Lindström: