Fullspäckad helg....

I helgen fick man verkligen veta att man levde. Jag var iväg på restauranginspektion på lördagsnatten tillsammans med fem poliser och en fd polis. Jag kan säga att jag var rätt spak i det sällskapet. Men inspektionen gick bra och det var lite roligt att vara inne på dansstället och reka "undercover" en dryg timme tillsammans med två poliser som oxå var "undercover". Man kände sig lite som i en dålig polisfilm ;-) Sen när de uniformerade killarna rusade in fick jag dock legitimera mig och göra inspektionen. De två första poliserna behöll dock sin anonymitet. Pulsen var lite högre än vanligt den natten kan jag säga. Hemma strax över tre på natten och var väl i säng vid halv fyra.

Klockan sex ringde klockan... Då var jag inte hemskt intresserad av att gå på fasanklappjakt kan jag säga. Men har man bestämt så har man. Det var bara till att hoppa i kläderna och se glad ut. Mer naturligt glad var Shiva som var den utvalda hunden för dagen. Vi hade blivit inbjudna på fasanjakten av Marie och Tonie och jakten var på Wrangelsberg (tror jag det hette) i närheten av Strö gård. Det var en sk tackjakt på fasan för de som varit och hjälpt till på jakterna under säsongen och Marie och Tonie fick bjuda in några hundar och hundförare som kunde hjälpa till. Mia skulle givetvis oxå ha varit med men låg hemma och var sjuk till sin stora förtvivlan.

Det var första gången jag var med på fasanjakt och Shiva hade givetvis heller aldrig provats på fasan. Änder hade vi provat på tidigare men aldrig klappjakt och aldrig en sån här stor jakt överhuvudtaget. När jag tackade ja trodde jag att det skulle vara betydligt mycket mindre folk i på plats men här var massor av människor och massor av hundar.... Nyttig situation att prova hunden på men lite nervöst för mig som dessutom var i rätt risigt skick efter en väldigt kort natts sömn.

Vi delades upp i ett A-lag och ett B-lag. Några var både skyttar och hade hund med sig. Några som bara sköt och andra som bara var hundförare. Det skulle bli nio drev under dagen och jag lovade bara mig till förmiddagen men jag var med på sju drev allt som allt så jag var rätt nöjd med det. Det första drevet gick vi med och klappade och Shiva fattade nog inte så mycket vad vi gjorde. Vi gick i Salix och delvis i en blöt och svårgådd leråker oxå. Man fick väldigt stora fötter genast och jag blev minst ett par decimeter högre än vanligt av den klibbiga leran. Jag höll Shiva i koppel för att slippa gå och vara nervös för att hon skulle knalla. I de andra dreven skulle vi stå hos någon skytt och apportera det som föll. Det var ingen väntan tills såten var slutjagad utan vi skulle ta in allt så fort som möjligt.

Pia och Texas var oxå medbjudna av Meitas och vi samåkte i hennes bil under dagen. När vi kört mellan olika drev och jag såg hur skitig hennes bil fick jag dåligt samvete att jag inte erbjudit mig att köra istället. För leriga blev vi - mer och mer allt eftersom dagen gick. Hennes bil var inte vacker fram emot eftermiddagen.

Första fasanen Shiva fick apportera föll så nära oss att hon kunde ta fågeln i kopplets längd. Men jag lät henne ta den ändå för att hon skulle få avreagera lite på skotten. Hon var väldigt nöjd med att få hålla den i munnen en kort stund. Väldigt snabbt fick jag känslan från henne att "Matte - detta är ju på riktigt!" Hon var på hugget och pep givetvis lite men inte så att det störde varken viltet eller de runt omkring. Men lite mindre kunde hon ju låta. Men efter ett par drev så fattade hon när saker och ting skulle ske och pep inte när vi gick ut på våra positioner och väntade på drevet. Men när startskottet gick och man hörde det klappande drevet började pipandet. Men hon slutade när fasanerna började flyga och skotten trummade igång. Då var hon fullt koncentrerad på vart de tog vägen och vilka som föll för skotten. Hon blev snabbt duktigare än mig att förstå vilka som blev skammade och vilka som flög iväg oskadade.

Jag var lite orolig hur hon skulle reagera om fågeln inte var helt död och en av de första småryckte lite grann när hon kom med den. Men det vållade inga problem för henne - mer för matte. Men den första var död trots ryckningarna...huvva. Den sista som hon fick ta på den sjunde såten var dock en riktig "runner" Den sprang snabbt som attan och jag skickade Shiva efter den. Jag var väldigt tveksam om hon skulle fixa den överhuvudtaget. Men det fanns inte den minsta tvekan hos henne. Tvärt om eggade det nog henne att den sprang. Hon tog den distinkt och höll den i ett fast grepp när hon sprang in till mig med den flaxande. Jag däremot var slarvig när jag tog emot den så den slet sig (jag tyckte det var äckligt faktiskt) och den kom på benen igen. Shiva stack snabbt efter den igen utan kommando och såg lite förebrående ut på mig när hon kom med den. Hon sa nästan "fixa nu detta matte annars är det ju inte lönt att jag hämtar dem till dig" ;-) Denna gång höll jag den lite bättre och gick bort med den till skytten som fick ta ihjäl den. Jag vet att det kanske var min uppgift men där gick min gräns faktiskt. Jag är för blödig för sånt här.

Sen var det som om energin rann av mig och jag fick ta och packa ihop mig och köra hem. När jag kom hem märkte jag till min stora förtvivlan att när jag tog ut mina grejer ur Pias bil och slängde över till min så hade jag av misstag tagit med mig HENNES matpåse. Min matpåse hade jag stoppat in i min ryggsäck efter lunchen men glömt bort det. Å där var samma sorts vattenflaska och samma påse från en mack men resten av ingredienserna var inte alls mitt. Hur pinsamt blev det inte! Jag skämdes som en hund....

Nåväl. Det var en jätteintressant dag att få se sin hund i en riktig jaktsituation och jag blev faktiskt både lite stolt och förvånad över att hon fixade även skadeskjutet vilt. Att hon har både näsa och är en bra markör visste jag ju men jag trodde inte hon var så tuff i skarpt läge som hon var.

Tusen tack både Tonie och Marie för både chansen att få vara med och för en trevlig dag!

Kommentarer
Postat av: Wallander

Verkligen fullspäckad helg... men en rolig sådan.



Jättekul att det gick så bra på klappjakten och Shivas apportering av både halvdöda & stendöda fasaner, duktig tjej. Det blir något visst när det är på riktigt. Jag håller fullständigt med dig när det gäller att göra "det sista" då fågeln flaxar lite väl mycket, där är jag alldeles för blödig.



Ha en fortsatt bra vecka!



Kramizar



Ps. Vad spännande det låter med ditt inspektions-nattjobbet.

2009-01-26 @ 21:56:06
URL: http://wallander.blogg.se/
Postat av: marie & tonie

Vi trodde ju på er...annars hade vi inte bjudit in er !

Jättekul att se utvecklingen under dagen.

Ha det Marie & Tonie

2009-01-26 @ 23:51:48
Postat av: Lisa

Va kul! Klart det funkar, du har ju en apportör!Matilda litar inte på mig längre när hon kommer in med pippisar, jag har tappat dem för många gånger, hon håller dem i ett stenhårt grepp och jag får övertala henne.

2009-01-28 @ 11:48:59
Postat av: ia & Kelly

Åh vad duktiga Shiva har varit och tänka att bara för en veckan sen var du den vekaste hunden.

2009-01-28 @ 14:43:08
Postat av: Maria & Meia

Grattis till en så lyckad dag! Antar att hon var stolt som en (fasan)tupp när hon kom hem till Vittra igen.

2009-01-28 @ 21:02:38
URL: http://www.eng-johnsson.se
Postat av: Cissi

Så himla kul...Önskar jag var med..

2009-01-29 @ 22:31:00
Postat av: Cissi o Zorro

På jakten alltså....

2009-01-29 @ 22:32:03

Lämna fotspår här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0