Hmm..finn fem fel...



Att tänka på till nästa gång:
* gå ifrån om Vittra inte kan stressa ner
* gör något annat om inte kommandon hon normalt kan fungerar
* fortsätt inte om allt går tokigt
* bli inte irriterad utan försök analysera efter en stund istället
* sluta med en superenkel övning som lyckas

Bara att bryta ihop och komma igen. Dessutom, ve och fasa, gick min älskade ryggsäck sönder ikväll. Skall väl inte klaga för mycket, har ju suttit på den minst varje vecka i 8 år nu men ändå - den var så fin. *suck*
Dagens Lindström:

Ja, när ska man egentligen lära sig??? Vi får ta nya tag nästa vecka och då se till att det verkligen blir en lugn träningssituation och att inte minst vi själva är rofyllda.
Jag uppskattar din och Saras ärlighet. Jag kommer i fortsättningen att träna ensam med Guinness på hans nivå. Trist när man förstör för andra, men jag trodde i min enfald att det skulle fungera. Lycka till med den fortsatta träningen! Jag ser fram emot att få höra om fina jaktprovsprestationer framöver.
Det var verkligen inte Guinness eller ditt Lenas fel att Vittra var tiltad! Det var mest mitt (mådde inte riktigt bra) men även kombinationen av allt. (Kia var lite stressad etc etc etc. Det var ett högt stressläge på alla hundarna igår) Men det var dumt av mig att börja träna Vittra när hon redan var i ett högt stresstempo! Jag kände ju av att hon var där högt uppe - men chansade - som så många gånger tidigare. suckar Det måste jag lära mig att låta bli! Men klart att du skall komma även nästa gång!
Ja, det ska du, Lena (håller alltså med Carina här)! Men vi ska vara mycket mer strukturerade och ge oss mer tid till eftertanke, reflektion och nedstressning. Vi var så duktiga på det första gången, men så glömde vi bort det igår... Att vi är på olika nivå är inte i sig ett problem, men vi måste prata om hur vi ska göra för att alla ska få ut maximalt av träningen. Stadga och passivitet behöver ju för övrigt allihop!
För Suddens del funkade förresten träningen bra igår, trots att det blev lite rörigt emellanåt. Han drogs inte med av stressen alls utan var lugn och tyst.
Ja det är banne mig mycket som skall klaffa för att allt skall bli så bra som möjligt för både hund & förare. Det är uppenbarligen lätt att glömma bort vissa saker när det börjar att gå bättre.
Idag fick jag mig en rejäl självförtroendeknäck och då har jag lätt för att fråga mig själv om detta verkligen är det jag skall "utsätta" mig för. Men samtidigt tycker jag att detta är jättekul (när det går bra eller i alla fall bättre!) och alla nya vänner jag fått betyder så himlans mycket för mig. Men men, jag reser väl mig igen på tio.