Shiva o Vittra

Idag var det då dags att ta ner "resterna" av mitt körsbärsträd. Det stod bara en stor "stubbe" med en stor gren på kvar sedan mamma och pappa var här sist. Utmaningen var att hitta ett sätt att förankra linor i grenen som lutade in mot huset som man skulle dra i när grenen skulle falla. Grenen var för hög för att man skulle klara av att gå upp med stegen. Man tager vad man haver - så Nisse och jag hade dummy-kastar-tävling. Jag vann! ;-) Hans dummy med snöre fastnade uppe i trädet men min gick över en gren så den gick att sno runt trädet. Båda linorna gick dock att använda när det var dags att dra.


Pappa och Nisse turades om att såga. När grenen fallit så satt den fast lite i stammen så Nisse fick klättra upp och såga den sista delen oxå. Han fick klättra längre upp än vad stegen räckte till. Jag kan ju säga att inte ens för en miljon kronor hade någon fått upp mig att göra samma sak. Jag vågade knappt titta....



Sen stod bara skelettet kvar.



Den var ingen större utmaning att fälla även om det var lite joks. Men jag blev rent rädd när jag såg konsistensen på stammen längs ner. Hela trädet var helt murket. Inte så konstigt att det krängde och snurrade så i stormen i vintras. Det var bara tur att den inte föll av sig själv. Ena grenen gjorde ju det pga röta medan de andra grenarna var helt friska. Men själva stammen var helt mjuk! Nedersta delen duger inte ens att elda med. Annars har jag sågat och sågat och sågat... hela eftermiddagen tillsammans med Nisse och en hel del ved blev det. Hela kroppen värker och talar om för mig att jag bara är en "pappersvändare". Jag får vara glad om jag kommer upp ur sängen i morgonbitti tror jag.

Om nu hundarna skall få vara med på ett hörn här så har jag äääntligen tagit upp min stora bur från källaren. Tanken är att Vittra skall vara i den när hon skall bli lämnad själv hemma. Den har varit uppe i köket några dagar nu. Shiva välkomnade den direkt och sover ofta i den. Hon "bodde i den" mellan hon var ett och två år då hon gillade att äta gipsväggar en period. Vittra ligger gärna i den hon med men har inte blivit instängd i den ännu. Matte har ofta "godisregn" i buren för att  ladda den positivt. Nisse tänkte nog bidra till den positivismen och det såg ut så här...



Jag hörde bara ett stojande i köket och sprang givetvis och hämtade kameran. - Åh nej, nu kommer väl detta i bloggen sa Nisse.
Bajsar björnarna i skogen?

Så var det dags för dagens Lindström