Lite träning och "nästan drunkning"

Igår var jag ute på Hovdala med hundarna, mamma och Tees. Vi gick en runda som vi gått många gånger förut men det var några veckor sedan nu. Det var inget konstigt med det förrän vi skulle tillbaka till bilen. Längs med åkern där vi var parkerade går en mycket liten bäck, betydligt mycket mindre än den vi brukar passera nästan dagligen. Hundarna sprang dit och "försvann" men Tees var kvar inom synhåll. Jag kallade in dem, sur för att jag skulle få dyngsura hundar i bilen, men det kom inga tillbaka. Efter en lite stund kom Shiva upp ut bäcken men Vittra kom inte. Med hjärtat i halsgropen förstod jag att hon inte kom upp. Jag sprang över åkern mot bäcken för att försöka lokalisera var hon var.

Detta är tredje gången som Vittra inte klarar av att ta sig upp ur vatten. Första gången var i stenbrottet hos Kia. Det var tvära kanter och hon var ju bara några månader den gången. Matte fick asa sig ner för slänten och suga tag i hunden och dra upp henne. Den gången skrapade jag upp benet så jag hade sår och blåmärken där ett par veckor. Andra gången hon inte kom upp var i ån på Hovdala som hon brukar bada i var och varannan dag. Men de hade gått ner på ett annat ställe än de brukade. Shiva och Tees tar ju sig upp men den gången trodde jag att Vittra fastnat i några trädgrenar. Då fick jag upp henne genom att gå längs med åkanten och kalla på henne tills hon hittade ett bättre ställe att komma upp på. Då kom hon upp utan att jag behövde dra upp henne.

Igår så hörde jag bara henne gnälla för att påkalla min uppmärksamhet. Som tur var så visade både Shiva och Tees var hon var och hoppade ner i vattnet till henne. Jag försökte kommendera henne att komma upp men hon kunde inte. Hon bara låg där och sprattlade. Där var inga bättre ställen att ta sig upp på utan jag fick ner och krypa på alla fyra för att försöka nå ner till henne. Vittra gjorde allt hon kunde för att sträcka upp sin nacke så jag kunde få tag i henne. När jag dragit upp henne så hoppade de andra två hundarna upp för egen maskin.... Jag fattar inte varför Vittra inte redar att ta sig upp själv. Hon är otroligt vältränad med ordentliga benmuskler så hon borde klara det. Det är precis som hon bara ger upp. Men hon blir inte alls tagen av allvaret i situationen utan springer glatt vidare när hon kommit upp och själv har man mjölksyra i hela kroppen och känner mest för att kräka. Ingen av mina andra fem hundar har någonsin haft dessa problem. Men de har iofs varit i Stockholms skärgård var och varannan sommar. Det får väl bli en tur dit nästa sommar så Vittra får lära sig att komma upp på branta klippor och lära sig att hitta alternativa vägar att ta sig upp på om det blir för tufft.

Idag var vi på Åhusfältet och gick på promenad. Det är en rätt kort runda så jag brukar ha lite dymmies med mig för att träna lite stadga på vägen. Idag fungerade det faktiskt riktigt bra. Vittra är ju inte fast i kast ännu men det börjar trilla ner en pollett även hos henne. Men framförallt så kunde hon sitta utan koppel hela tiden när Shiva var ute och jobbade. Det har aldrig fungerat förut. Första apporten som Shiva kom in med stal Vittra ur hennes mun, men efter en ordentlig tillsägning från mig så lät hon bli det i fortsättningen. Idag var det inget pipande alls heller från den hunden som satt passiv! Det är häftigt! Det som Vittra har svårast för är att inte rusa i kast om hon av misstag ser när jag slänger ut dummyn (när hundarna är ute och springer fritt.) Då sätter hon efter den bums. Det hjälper inte med några kommandon alls där. Men om hon sitter hos mig (lös) och jag kastar bakom mig tex så sitter hon rätt bra nu. Det artar sig. Det var mest Vittra som fick jobba idag men även Shiva fick göra lite grann. Det börjar bli kul nu om man kan träna båda samtidigt - det är ju det som är vitsen med att ha två hundar på nåt vis. Men grundträningen får man ju ha var för sig. I helgen är det Shiva som skall på kurs. Grundträning för retrievers, med bla linjetag, markeringar o början till dirigeringen. Det känns som vi behöver träna mer på dirigering och linjetag faktiskt. Ska bli kul. Tre gånger är kursen på. Mia och Viggo skall oxå dit. Det ser vi fram emot!


Dagens Lindström:
(Det är inte bara Vittra som tittar på TV)
image164

Kommentarer
Postat av: Malin, Oscar & Zolo

Usch vad läskigt när hon inte kommer upp ur vattnet. Hon kommer säkert o lära sig och hade det varit varmare hade hon säkert fått prova lite till men nu när det är så kallt vill man ju bara ha upp dem direkt.

Jodå Zolo han växer, vi kallar honom för älgkalven numera:)

KRAM på er

2007-11-15 @ 18:47:26
URL: http://heyjoe.webblogg.se
Postat av: Kia

Vad otäckt att hon bara gör så där.Clinton var en sådan som jag fick hjälpa många gånger.Han bara hängde o väntade på hjälp.han har blivit dyngsur o iskall ett par gånger tack vare honom.
Kia

2007-11-15 @ 22:19:33
Postat av: Mia

Lilla Vittra då, vad otäckt. Ska bli kul imorgon!

2007-11-16 @ 08:38:06
Postat av: Ingela

Stackars dig som har det så!!!Hon är ju alldeles tokig den hunden...men det är väl som med barn de som är vildast som små blir lugnast och bäst som vuxna, det får vi hoppas iallafall.

2007-11-16 @ 09:08:58
Postat av: Ia

Tur att du fick upp Vittra och ur vattnet.
Vilken härlig hund hon är, man kan bara inte låta bli och skratta åt alla hennes tokigheter.

Vad roligt att du kan träna bägge samtidigt.

2007-11-17 @ 21:05:37
URL: http://kellybrown.blogg.se
Postat av: kia

Tack Carina för den jättefina pläden.jag blev verkligen tagen på sängen!
kia

2007-11-17 @ 23:29:52
URL: http://www.kennelspaderdamens.se

Lämna fotspår här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0