...forts från Paradiset
Nu har man sovit ut en natt och orkar ta nya tag - men detta gäller bara mig. Hundarna ligger fortfarande rätt utslagna även om jag inte behöver göra regelbundna andningskontroller idag som jag fick göra igår. ;-) Jag har aldrig sett Shiva såå trött! Vittra har nog inte heller varit så trött - och dessutom halt - men henne såg man att hon levde igår iaf. Shiva var jag inte riktigt säker på ibland utan fick peta lite på henne för att se om hon andades. *ler*
Nåväl - för att fortsätta på föregående inlägg. (bilderna är blandade både från fredag, lördag och söndag - så ni inte tror att folk sprang omkring och bytte kläder dagarna i ända. Jag har blandat vilt) Lördagseftermiddagen ägnades åt linjetag och mer vattenträning, men framförallt vattenlek. Såå härligt det är att se så många hundar bada och plaska runt i vattnet samtidigt. Lilla Diza var en betydligt större dam invärtes än utvärtes. Hennes dådkraft och självsäkerhet är inte att leka med. Men vilken härlig inställning till livet. Den enda hon blev rädd för var Fredrik när han klev upp ur havet. Då blev han rejält utskälld tills hon kom underfull med vad det var för ett "monster". Men det var nog det som var hennes tuffaste prövning. Å inte backade hon då heller! Icke sa nicke. Hon for fram vilt skällande och skulle försvara både sig själv och resten av hund- och människoflocken från denna inkräktare. Tufft gjort verkligen!
På kvällen grillades det (så även på fredagskvällen) och vi hade det mysigt vid sjöboden tills solen gott ner.
Jag gick hem längs med stranden till husvagnen och gick med hundarna på en kisserunda - i koppel märk väl - och så nattade vi oss. Hundarna var rätt trötta - även om man märkte nyansskillnad mot när man kom hem. De bekymrade sig inte för att jag tog kort i husvagnen på dem iaf.
På söndagen tränade vi sök i samma hästhage som vi tränat markeringar dagen innan. Där var så mycket skugga så det var skönast att stanna där. Vi körde bort bilarna till Saras och Cattis hus som låg närmast hagen så vi kunde hålla koll på de hundar som fick vänta på sin tur i bilarna. Skuggan flyttar ju sig förrädiskt fort och gör bilarna till heta ugnar även om luckor och fönster var helt öppna. Vi lät de unga hundarna jobba i sökrutan var för sig men skickade ut den ene när den andra var på väg in för att börja träna dem att jobba samtidigt. Vittra blev lite konfunderad i början och stannade till varje gång hon mötte en hund både på väg in och ut. Men sista utskicket gick perfekt. Hon bara sprang förbi den inkommande hunden som ingenting. Bra övning för Vittra! Hon hade dessutom ingen tendens att försöka stjäla någons dummy som hon kan göra med Shiva om jag försöker göra så hemma.
Så bytte vi hundar och Shiva fick ut och springa. Hon hade fått tillbaka sin "Shiva fart" och hon jobbade hela tiden parallellt med Östen. De jobbade på helt obehindrat av varandra och verkade inte mattas av värmen heller. Shiva gick vid något tillfälle lite för långt ut men då stoppade jag henne inte. Men när hon gick utanför rutan i sidleds kallade jag in henne i rutan och det gick skitbra. Hon är verkligen lycklig när hon kommer in med apporterna till mig som Kia säger. Det syns att det är det hon gillar mest. Hon gillar att leta, hitta men framförallt att ge mig det som hon hittat. Detta har nog mest med nedärvda anlag att göra även om jag säkert påverkat det så tillvida att jag vårdat anlagen väl. Men mest är det helt klart ärftliga anlag som styr. Å hon är inte det minsta bytesmedveten.
Spjuvern Felix
Därefter var det vattenarbete som gällde. Det gick inte att jobba mer på land då värmen steg och hundarna tröttades rätt fort. Men vatten funkar ju alltid. Lite undrande hur det skulle gå med avlämningarna idag var jag då vi även använde oss av vilt. Men det var inga problem för Shiva. Hon hämtade två fåglar i vattnet och lämnade dem stensäkert i hand på mig som om hon gjort så alltid... Måste säga igen att det var en sån känsla. Helt plötsligt är vi samarbetspartners vid vattnet som vi alltid är på land. Hon och jag! Nu blir det till att anmäla till Lärkesholm tror jag. (gjort!)
Vittra apporterade dummies som ingenting som vanligt trots att jag ökade avståndet från vattnet rätt betydligt från igår. Hon är säker hon oxå med dummies. Men vilt gillar hon inte alltid. Vi verkar som vi kommit över det med kråkor förra veckan men trutar är fortfarande rätt äckliga. Hon gjorde dock snabbt "upptag" i vattnet eller vad man skall kalla det. På land står hon mest och tittar på dem. Men hon har ett uselt grepp om dem med yttersta framtänderna i skinnet på dem. Hon tog bara in den till vattenkanten och sen la hon den där. Så kan hon göra med vilt på land oxå så det är ju inte avlämningarna det hänger på utan mer med viltovanan. Måste få tag i mer trutar att träna på. Kanske dela kroppen från vingarna och låta henne ta kroppen för sig och vingarna påsatta på en dummy för att träna greppet. De är ju rätt fladdriga att bära kan jag tänka mig. Bara att träna vidare på.
Sen var det hopp och lek i vattnet då alla kände sig rätt nöjda med dagen.
Jag tror detta är Vittra
Detta är definitivt Kelly! Hon hoppade från bryggan ett otal gånger, nu ner till Ia i vattnet
Det blev lite släktfotografering nere vid stranden och här är Vittra, brorsan Bigge, mamma Coffe och mormor Maggan
Sen började de flesta att packa ihop sig och skulle börja resan hem eller fortsätta sin semester på andra platser. Kias familj dröjde sig kvar några timmar längre än tänkt då Zac inte ville lämna paradiset *ler* Han ville bada mer och Ia och jag gjorde honom sällskap. Kia var sugen men hade inga badkläder med sig men tog till slut mod till sig och badade i sina kläder. Det gick nästan inte att låta bli att bada. Både Cattis och Saras män hade badat under helgen och Micke och Zac hade badat både frivilligt och ofrivilligt några gånger. Felix och Maximus hade oxå badat så det var nog bara Sara och Cattis som fegade ur ;-)
Två som aldrig fegade ur i helgen
Här på tidig morgontimme så de fortfarande var torra
Jag hade fått lov redan på lördagen att stanna en natt längre än planerat då jag kände efter första dagens träning att jag inte skulle vara så bra bilförare och köra hem husvagnen på söndagskvällen. Så jag stannade tills måndag förmiddag. Det blev ändå svårt att köra hem tyckte jag. Ia och hennes bror var snälla att hjälpa mig upp med vagnen från stranden och så var vi på väg till slut. Ut genom grinden till paradiset en sista gång.
Visst passar nästan husvagnen bättre bak min bil än Mias? ;-)
Nåväl - för att fortsätta på föregående inlägg. (bilderna är blandade både från fredag, lördag och söndag - så ni inte tror att folk sprang omkring och bytte kläder dagarna i ända. Jag har blandat vilt) Lördagseftermiddagen ägnades åt linjetag och mer vattenträning, men framförallt vattenlek. Såå härligt det är att se så många hundar bada och plaska runt i vattnet samtidigt. Lilla Diza var en betydligt större dam invärtes än utvärtes. Hennes dådkraft och självsäkerhet är inte att leka med. Men vilken härlig inställning till livet. Den enda hon blev rädd för var Fredrik när han klev upp ur havet. Då blev han rejält utskälld tills hon kom underfull med vad det var för ett "monster". Men det var nog det som var hennes tuffaste prövning. Å inte backade hon då heller! Icke sa nicke. Hon for fram vilt skällande och skulle försvara både sig själv och resten av hund- och människoflocken från denna inkräktare. Tufft gjort verkligen!
Samling inför vattenapportering
Zac apporterar med Linnea
Bigge och Kia startklara
På kvällen grillades det (så även på fredagskvällen) och vi hade det mysigt vid sjöboden tills solen gott ner.
Jag gick hem längs med stranden till husvagnen och gick med hundarna på en kisserunda - i koppel märk väl - och så nattade vi oss. Hundarna var rätt trötta - även om man märkte nyansskillnad mot när man kom hem. De bekymrade sig inte för att jag tog kort i husvagnen på dem iaf.
På söndagen tränade vi sök i samma hästhage som vi tränat markeringar dagen innan. Där var så mycket skugga så det var skönast att stanna där. Vi körde bort bilarna till Saras och Cattis hus som låg närmast hagen så vi kunde hålla koll på de hundar som fick vänta på sin tur i bilarna. Skuggan flyttar ju sig förrädiskt fort och gör bilarna till heta ugnar även om luckor och fönster var helt öppna. Vi lät de unga hundarna jobba i sökrutan var för sig men skickade ut den ene när den andra var på väg in för att börja träna dem att jobba samtidigt. Vittra blev lite konfunderad i början och stannade till varje gång hon mötte en hund både på väg in och ut. Men sista utskicket gick perfekt. Hon bara sprang förbi den inkommande hunden som ingenting. Bra övning för Vittra! Hon hade dessutom ingen tendens att försöka stjäla någons dummy som hon kan göra med Shiva om jag försöker göra så hemma.
Visst är hon söt min bruna pärla?
Så bytte vi hundar och Shiva fick ut och springa. Hon hade fått tillbaka sin "Shiva fart" och hon jobbade hela tiden parallellt med Östen. De jobbade på helt obehindrat av varandra och verkade inte mattas av värmen heller. Shiva gick vid något tillfälle lite för långt ut men då stoppade jag henne inte. Men när hon gick utanför rutan i sidleds kallade jag in henne i rutan och det gick skitbra. Hon är verkligen lycklig när hon kommer in med apporterna till mig som Kia säger. Det syns att det är det hon gillar mest. Hon gillar att leta, hitta men framförallt att ge mig det som hon hittat. Detta har nog mest med nedärvda anlag att göra även om jag säkert påverkat det så tillvida att jag vårdat anlagen väl. Men mest är det helt klart ärftliga anlag som styr. Å hon är inte det minsta bytesmedveten.
Spjuvern Felix
Rödbrände Micke efter hans och Zacs cykeltur till Kristianopel
Därefter var det vattenarbete som gällde. Det gick inte att jobba mer på land då värmen steg och hundarna tröttades rätt fort. Men vatten funkar ju alltid. Lite undrande hur det skulle gå med avlämningarna idag var jag då vi även använde oss av vilt. Men det var inga problem för Shiva. Hon hämtade två fåglar i vattnet och lämnade dem stensäkert i hand på mig som om hon gjort så alltid... Måste säga igen att det var en sån känsla. Helt plötsligt är vi samarbetspartners vid vattnet som vi alltid är på land. Hon och jag! Nu blir det till att anmäla till Lärkesholm tror jag. (gjort!)
Bigglos på väg in
Vittra apporterade dummies som ingenting som vanligt trots att jag ökade avståndet från vattnet rätt betydligt från igår. Hon är säker hon oxå med dummies. Men vilt gillar hon inte alltid. Vi verkar som vi kommit över det med kråkor förra veckan men trutar är fortfarande rätt äckliga. Hon gjorde dock snabbt "upptag" i vattnet eller vad man skall kalla det. På land står hon mest och tittar på dem. Men hon har ett uselt grepp om dem med yttersta framtänderna i skinnet på dem. Hon tog bara in den till vattenkanten och sen la hon den där. Så kan hon göra med vilt på land oxå så det är ju inte avlämningarna det hänger på utan mer med viltovanan. Måste få tag i mer trutar att träna på. Kanske dela kroppen från vingarna och låta henne ta kroppen för sig och vingarna påsatta på en dummy för att träna greppet. De är ju rätt fladdriga att bära kan jag tänka mig. Bara att träna vidare på.
Sen var det hopp och lek i vattnet då alla kände sig rätt nöjda med dagen.
Sara och Felix softar
Diza snor den roliga bollen från Vittra. Shiva råkar simma förbi i bakgrunden.
Jag KAN stå - snart går jag oxå
Jag tror detta är Vittra
Detta är definitivt Kelly! Hon hoppade från bryggan ett otal gånger, nu ner till Ia i vattnet
Det blev lite släktfotografering nere vid stranden och här är Vittra, brorsan Bigge, mamma Coffe och mormor Maggan
Sen började de flesta att packa ihop sig och skulle börja resan hem eller fortsätta sin semester på andra platser. Kias familj dröjde sig kvar några timmar längre än tänkt då Zac inte ville lämna paradiset *ler* Han ville bada mer och Ia och jag gjorde honom sällskap. Kia var sugen men hade inga badkläder med sig men tog till slut mod till sig och badade i sina kläder. Det gick nästan inte att låta bli att bada. Både Cattis och Saras män hade badat under helgen och Micke och Zac hade badat både frivilligt och ofrivilligt några gånger. Felix och Maximus hade oxå badat så det var nog bara Sara och Cattis som fegade ur ;-)
Två som aldrig fegade ur i helgen
Här på tidig morgontimme så de fortfarande var torra
Jag hade fått lov redan på lördagen att stanna en natt längre än planerat då jag kände efter första dagens träning att jag inte skulle vara så bra bilförare och köra hem husvagnen på söndagskvällen. Så jag stannade tills måndag förmiddag. Det blev ändå svårt att köra hem tyckte jag. Ia och hennes bror var snälla att hjälpa mig upp med vagnen från stranden och så var vi på väg till slut. Ut genom grinden till paradiset en sista gång.
Visst passar nästan husvagnen bättre bak min bil än Mias? ;-)
Kommentarer
Postat av: Ia
Själv klart ska du anmäla dig & Shiva till Lärkesholm hon är ju jätte duktig, glöm inte det.
Igår och idag är här så varmt att man inte ens orkar bada.
Postat av: Ia
Glömde
Välkommen åter
ia & kelly
Postat av: Helene & Wallander
Förstår att tjejerna är helt slut efter en sådan helg. Men vad har hänt med Vittra, varför är hon halt?
Härliga bilder!
Postat av: Carina
Hon är nog bara lite överansträngd. Båda två var lite halta under slutet av helgen men Shivas har gått över. Vittra märks det knappt på heller längre. Men de har fått vila idag. En kort koppelkissning skall ske i kväll när det svalnat men annars är det mest vila och återhämtning som gäller.
Postat av: cattis
härliga bilder! man längtar ju tillbaks när man tittar på dem.tror faktiskt att det e vittra som diza snor bollen ifrån,den lilla nippertippan!
kramar från strövelstorps ligan.
Postat av: -mitt hundliv- Petra
Tjohejsan!
Underbara bilder.
"Det sägs att en bild säger mer än 1000 ord"
Här finns en hel roman, härligt!!
Tjohejsan Petra & Co
Postat av: Cissi
Vilken underbar helg ni verkar haft!! Underbara bilder.
Postat av: Sara
Jo, jag är lite badkrukig av mig, men igår badade jag faktiskt i Lomma med Fredrik och Felix!! Visserligen gick vattnet aldrig högre på mig än till knäna, men ändå...
Trackback
