Shiva o Vittra

I torsdags var det dags för brukshundklubben igen. Förra (första) gången var en mindre katastrof. Jag var en timme försenad av tåget från Växjö och en halv timme sen till kursen. Vittra var inte rastad och jag hade inget gott godis. 25 nya hundar gjorde ju sitt till. Ingenting fungerade ju då. Denna gång var det betydligt lugnare. Välrastad hund och lugn matte som dessutom var fulladdad med köttbullar gjorde ju att Vittra var mycket mer följsam och lugn. Alla hundar hade hon ju dessutom sett en gång tidigare. Alla hundarna var betydligt lugnare. Två av ledarna sa till oss att "åh, vad ni har tränat i veckan" men ärlig som jag är sa jag att det var nog köttbullarna som gjorde skillnad (jag hade dessutom INTE tränat alls i veckan) men då blev de riktigt sura. En av ledarna tog oss åt sidan en och en för lite tips i linförighet vilket iofs var ett gott initiativ. Det är man inte van vid på bhkl Hässleholm där allt normalt görs i en "klump" Men kvinnans träningsmetoder gillade jag inte alls. Hennes tips hur man skulle få hunden att sluta nosa i backen var att "hänga upp" hunden som en cockerspaniel på utställning. Det hade fungerat på alla hennes hundar sa hon. Men obstinat som jag är sa jag att jag inte gillade den träningsmetoden och inte tänkte tillämpa den. Så nu ligger jag väl risigt till där ;-)



Idag var jag och mina föräldrar ute och gick viltspår med hundarna. Först körde jag hem mina hundar till dem och körde sen ut till Hovdala och la tre spår av lite olika svårighetsgrad. Det första var rätt långt och korsade dessutom en grusväg där det går mycket folk, hundar och hästar. Nummer två gick först längsmed en liten stig som jag tror gjorts av motorcross förare. Sen gjorde jag en riktig rät vinkel för första gången, bort från stigen och rätt ut i "bushen" . Nummer tre blev ett kort rakt spår med väldigt lite blod på då blodet tog slut. Sista dropparna bankade jag ut från flaskan. Sen körde jag hem till mamma och lunchade innan vi for ut i skogen. Efter en kort rastning så började vi då spåra och Tees började.



Hon började med den som var längs med en stig. Hon blev lite störd över att jag gick rätt nära bakom henne med en extra klöv som skulle vara till nästa hund. Annars gjorde hon ett bra spår men lite mer okoncentrerad än sist. En bit innan klöven stannade hon upp som om spåret var slut men gick sen vidare. (Alla gjorde så och på sista spåret fick jag min förklaring. Där låg en kanintass och en bit päls av en kanin ca 10 meter före klöven. Konstigt spår tyckte de. Oxblod, hjortklövsspår och kanintass-avslut *ler* Konstigt djur...)






Vittra fick börja med det långa lite svårare spåret över en väg. Hon var väldigt vimsig och snurrade ovanligt mycket men "kom i mål" till slut.



Shiva fick det korta raka spåret först med lite blod men hon satte den hur lätt som helst. Spåren hade nog ändå legat i nästan två timmar.



Sen fick de spåra i de gamla spåren alla tre. Jag vet inte om det är bra att "återanvända" spåren men det gick bra på alla sex "återanvändningarna". Alla tre hundarna gjorde de andra två spåren noga och säkert. Det går nog att göra dem lite svårare redan nästa gång. Kul att se att alla tre gillar det så mycket! Tyvärr sitter de ju och stressar upp sig när någon annan är ute men det får vi väl jobba med sen.



Så här glad blir man för sin klöv! Shiva har dessutom en egenhet när hon vill ha extra beröm och kel. Då ska hon springa mellan benen på mig å så skall jag "klia rumpan" som belöning innan hon lämnar av.Trodde detta bara gällde dummy och fåglar med det kunde visst praktiseras på klövar oxå...det ser ut så här :-)


Inga kommentarer tack! =)

Pappa skötte att plocka ner snitslarna när alla hade spårat färdigt


Pappa indian - något förvanskad bild ;-)

Å så dagens Lindström: